- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
416

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dogmen om vårt dyra försvar. En granskning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

416 DOGMEN OM VÅRT DYRA FÖRSVAR

nerna, skulle vi på landtförsvarets budget årligen kunna
inbespara omkring 4,400,000 kr.

En annan sida af samma sak är, att vi icke af landets
medborgare fordra några bidrag till försvaret i form af skyldighet
att i vissa fall för bestämda, låga priser lämna trupper
inkvartering eller förplägnad eller tillhandahålla hästar och fordon.
I de flesta andra länder däremot är befolkningen skyldig att för
en bråkdel af hvad här i landet betalas mottaga inkvartering,
bestå förplägnad eller vid behof stå till tjänst med fordon och
anspann. Huru skulle icke posterna fälttjänstöfningar och
häst-legning stiga i de utländska budgeterna, om där började
till-lämpas det svenska »kontantsystemet»! Man får sålunda icke
vid en rättvis jämförelse mellan våra och vissa andra länders
försvarsutgifter glömma dessa de enskilda medborgarnas bidrag
till försvaret, hvilka äro omöjliga att tillnärmelsevis angifva i
siffror, men hvilka — särskildt i vissa länder — torde vara nog
så betungande.

En annan yttring af detta »kontantsystem» är, att vi gifva
våra värnpliktiga så full och jämförelsevis riklig utspisning, att
de, i motsats till hvad utomlands ofta är fallet, icke behöfva
anlita tillskott i förplägnaden från sina hem. Skulle man t. ex.
tillämpa vår portionsstat på den tyska armén, skulle det,
från-sedt de olika lifsmedelsprisen, betyda en ökning i denna armés
budget af 50,700,000 kr. eller från 19,22 till 20,02 kr. per inv.

Tager man äfven hänsyn till lifsmedelsprisen, så skall man
snart finna, att de utgöra en faktor af stor betydelse för
försvarsbudgeten. Kunde vi få våra portioner för det pris som
betalas exempelvis i Rumänien och Bulgarien — och
förplägnaden lär där vara fullt tillräcklig —, så kunde vi hvad
landt-försvaret beträffar årligen inbespara öfver 3 Va millioner kronor.

Kanske tydligast ger sig emellertid »kontantsystemet»
tillkänna uti de rikliga kontanta förmåner, som vi bestå våra
värnpliktiga, och som endast öfverträffas i Schweiz. Funnes icke
dessa penningbidrag och penningtillskott, finge de värnpliktiga
eller deras föräldrar punga ut med beloppet — och så går det
nog vanligen till i utländska arméer utom på de håll, där den
värnpliktige helt enkelt nöjer sig med det lilla han får af staten.
Ur budgetssynpunkt är emellertid denna sak af vikt. Betalade
exempelvis Österrike-Ungern och Frankrike lika mycket som
vi till de värnpliktiga, skulle det hvad landtförsvaret beträffar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free