Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Parlamentarismen. Af Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARLAMENTARISMEN
Vid sidan af försvarsfrågan, som nog trots allt torde vara
dagens mest brännande fråga inom vårt land, intager
spörsmålet »parlamentarism eller ej?» en ytterst framskjuten
plats under den pågående valkampanjen. Huru det kommit
så i förgrunden, är nu en sak alldeles för sig, hvartill man
får söka den närmare förklaringen i de omständigheter, som
föranledde regeringsskiftet i maj 1906, äfvensom i de
personliga motsättningar, hvilka häraf blifvit en följd.
Otvifvelaktigt är den förhistorien ganska intressant eller måhända
rättare pikant, men den kan här lämnas åsido. Med hänsyn
till nu föreliggande förhållande är det viktigast att i någon
mån söka klargöra, om någon och i så fall hvad för slags
parlamentarism det egentligen är som för närvarande kan
sägas ha några förutsättningar inom vårt statslif.
Det är nämligen ej så enkelt, att parlamentarismen är
nå-goii lättbegriplig, allestädes likartad och lika verkande
statsdoktrin. I sitt egentliga hemland England är
parlamentarismen den praktiskt utexperimenterade lösningen af
statsmaktsproblemet, d. v. s. af uppgiften att bilda en handlingskraftig
och fullt ansvarig regering. Den lösningen betingades af
speciella lokala och temporära omständigheter, för hvilka här
ej ens en kort redogörelse kan lämnas. Blott ett par
antydningar! Det måste fasthållas, att som bakgrund vid denna
utveckling stå de storslagna utrikespolitiska uppgifter, hvilka
förde England till dess världsvälde, äfvensom en rad af
knappast mindre betydelsefulla inre reformbehof. När under
sådana yttre och inre villkor först på sjuttonhundratalet de
hannoveranska kungarna såsom främlingar voro ur stånd att
med någon sakkunskap leda politiken samt sedan under två
tredjedelar af det sist tilländalupna seklet en kvinna innehade
29. Suensk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
