Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens frågor
- Värnplikt och folkhälsa (J. Hammar)
- Social lagstiftning och dess verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att dessa fakta icke tilltala socialistagitatorer är en annan sak.
Man hade dock gärna hoppats att en vetenskapsman af prof. L.s
klass icke skulle nedlåtit sig till att vända upp och ned på sanningen
för att få den att passa för ändamålet.
Social lagstiftning och dess verkningar.
Behofvet af lugnt och klart tänkande borde
rimligtvis ej vara mindre i frågor som
kallas sociala än i afseende på andra
samhällsfenomen; och en objektiv vetenskaplig kritik saknar därför ej heller
på detta område sitt värde. Det torde nämligen vara själfklart, men
behöfver icke desto mindre ständigt upprepas, att det afgörande — i
påskyndande eller återhållande riktning — ej får vara ett lättköpt
medlidande med enstaka individer eller grupper, utan att det måste
vara en betydligt mera svårförvärfvad insikt om den ifrågavarande
åtgärdens förmåga att skapa varaktigt bättre grundvalar för
samhället som helhet. Man har ofta anledning att förvåna sig öfver
hur litet detta är insedt. Ett typiskt exempel på en alltigenom
antisocial åskådning erbjöd sålunda oppositionen mot förbudet för
kvinnors nattarbete, motiverad med att könens likställighet fordrade
samma regler för män och kvinnor. Då det nämligen är uppenbart
för en och hvar, att samhällets varaktiga välfärd sättes mera på
spel genom kvinnornas än genom männens öfveransträngande, visar
ju en sådan opposition, att man ej vet hvad social lagstiftning vill
säga. Alldeles detsamma gäller motståndet mot t. ex. reglering af
hemarbetet på grund af medlidande med hemarbetarna eller motstånd
mot butikstängningslagen af omsorg om detaljhandlarna. Alla dylika
åtgärder kunna under öfvergångstiden drabba vissa intressen hårdt
och böra då sättas i verket med all tillbörlig försiktighet; men deras
mål är att bana väg för ett sakernas tillstånd, där dessa
missförhållanden ej finnas, och om de förmå detta utan att skada andra
verkliga samhällsintressen, är deras berättigande gifvet.
Det är emellertid denna »långa synpunkt», som i vår s. k.
demokratiska tid endast alltför ofta saknas bland både vänner och fiender
till den sociala lagstiftningen, och det kan därför vara af intresse
att fästa uppmärksamheten på några nyligen framkomna bidrag till
frågan om de aflägsnare verkningarna af två mycket viktiga sociala
reformer, nämligen arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen.
I en artikel om den tyska arbetsförmedlingen i den utmärkta engelska
tidskriften The Economic Journal (sept. 1910) påpekar en ung
nationalekonom, J. St. G. Heath, att arbetsförmedlingen tvärtemot sitt
syfte kan komma att öka osäkerheten i anställning, emedan en
arbetsgifvare får mycket mindre anledning att behålla arbetare, som
han ej för tillfället behöfver, om han blott behöfver ringa upp
Arbetsförmedlingen för att få nytt folk. Förf. har fått bekräftelse
härpå både från fackföreningsledare och t. o. m. från några
föreståndare för arbetsförmedlingsanstalter; och det ringa statistiska
material, som kan belysa frågan, pekar i samma riktning.
Arbetsförmedlingen för Berlins bryggerier visar sålunda en ytterst stark,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0381.html
