Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Flottans ekonomiska förvaltning - Den svenska veckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 DAGENS FRÅGOR
Illa ser det ut med utsikterna att någonsin få en användbar
ekonomisk förvaltning i Sverige, om icke en annan anda blir rådande
inom den civila förvaltningen, om icke ämbetsmannen känner sin
uppgift att på bästa möjliga sätt och med hänsyn till verklighetens kraf
sörja för det statsintresse han är satt att vårda. Man kan knappast
begära ett bättre exempel än marinförvaltningen och dess språkrör nu
erbjuda på behofvet af en statsvetenskaplig examen, som sörjer för
kännedom om och sinne för just det konkreta sammanhang det här
gäller, i stället för den nuvarande formaljuridiska utbildningen, som
är särdeles väl ägnad att fostra ämbetsmän med marinförvaltningens
civilafdelnings syn på sin uppgift.
Genom statskommissarien Tenows utredning har knifven mera
oförskräckt än vi ofta fått bevittna blifvit satt på en sjuk del af
statskroppen. Onekligen hade det förefallit naturligt, om
vänsterpartierna, som icke pläga taga alltför stor hänsyn till
ämbetsmännens ömtålighet och som vanligen yrka på både sparsamhet och
plikttrohet inom förvaltningen, här hade gifvit operatören sitt starka
understöd. Men det har visat sig nu liksom endast alltför ofta förut,
att den svenska vänstern outplånligt är märkt af 1880-talets radikala
formalism. Den intresserar sig därför i detta fall endast för den
visserligen viktiga, men dock alltid formella sida af saken, som
består i att ett anslag öfverskridits, men däremot, efter hvad det
förefaller, icke det allra minsta för sakens realitet, nämligen för en
effektiv förvaltning och bästa möjliga användning af de medel som
skola betrygga vår själfständighet.
Det kan icke vara något tvifvel, att »den svenska
veckan» haft sin stora rent uppfostrande betydelse,
dels såsom upplysningsmedel genom att visa
allmänheten, hur mycket goda svenska varor som faktiskt finnas, dels
äfven rent moraliskt genom att göra köparna mindre böjda än förut
att föredraga utländska varor därför att de äro utländska. Att denna
sistnämnda tendens ligger den vanliga kunden tämligen i blodet,
därpå har man just under denna tid haft nöjsamma exempel i de
många affärer med »engelska», »franska», »amerikanska», eller andra
»utländska» adjektiv framför sina namn, hvilka nu förvånat världen med
att föra mer eller mindre uteslutande svenska varor. Äfven om
svenskens mycket omtalade svaghet för det utländska icke är något
för honom alldeles specifikt — t. o. m. från Tyskland kan man få
höra alldeles likartade klagomål, och engelsmannen såsom »vän till
alla andra länder än sitt eget» är en bekant figur — kan man dock
icke förbise, att vi svenskar ha denna sjukdom i rätt utvecklad form
just på det ekonomiska området. Det måste afgjordt anses vara ett
framsteg, om genomsnittsmannen och framför allt -kvinnan anser
det såsom en förtjänst hos en vara, att den är svensk, i stället för
tvärtom; och har »svenska veckan» lyckats åstadkomma det, är ej
litet vunnet.
Den svenska
veckan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
