Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Filosofi och politik. Af Oscar Wieselgren - Hans Larsson: Reflexioner för dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILOSOFI OCH POLITIK
AF FIL. DR O. WIESELGREN
HANS LARSSON: Reflexioner för dagen. Stockholm 1911.
Professor Hans Larsson har i en i dessa dagar utgifven
volym sammanfört de studier och uppsatser, som han vid
olika tillfällen under senare tid offentliggjort i dagspressen. I
allmänhet har det sina vådor att på detta sätt skänka förlängd
tillvaro åt diskussionsinlägg, som oftast blott ha en aktuell och
tillfällig intressekonflikt att tacka för sin existens. Men Hans
Larsson antyder redan i ingressen till sina studier, att hans
afsikt ej endast varit att skrifva för stunden utan att han
genom ett konsekvent anläggande af objektiva och principiella
synpunkter velat gifva sina ord en räckvidd mera omfattande
än den, som plägar utmärka vanligen i pressdebatterna
förekommande uttalanden. I och för sig är detta program i allra
högsta grad erkännansvärdt. Det torde väl knappast finnas
någon, som icke gång efter annan lagt märke till den osäkra
och famlande hållning, som mer än en äfven bland våra mera
framstående män lägger i dagen, så snart det är fråga om att
lämna specialfallen å sido för att öfvergå till allmän och
teoretisk diskussion om ledande grundsatser och principfrågor.
Det är i förbigående sagdt här, som man bättre än annorstädes
kan iakttaga, hur fullkomligt det filosofiska elementet försvunnit
ur våra bildade klassers medvetande. I våra dagar liksom i
Schopenhauers finnes det mer än en, som känner det gå rundt
för sig, då man börjar tala med honom om idéer — »zumal
wenn man Uedähen ausspricht», för att citera Schopenhauers
egen beska sarkasm. Om icke diskussionerna röra sig om och
stöda sig på bestämda och faktiska förhållanden, bedömas de
i vanliga fall som värdelösa och ofruktbara. I detta hänseende
synes Hans Larsson sålunda vara ägnad att intaga en förut
obesatt plats inom våra kulturbedömares areopag. Men i själfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
