Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kierkegaard och Nietzsche. Af Harald Höffding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIERKEGAARD OCH NIETZSCHE 335
öfver Sokrates, men Dionysos står i sin ordning öfver Apollo.
Lifvets underbara och ö.fyerslrömmande fullhet kan rymmas
hvarken i de former tanken har lagt till rätta, eller i de
former konsten kan skapa. Särskildt sträfvade han efter en
befrielse för »den teoretiska människan»., det gällde »die grösste
Erhöhung des Kraftbewusstseins». Till sin intimaste vän
(Overbeck) yttrade han; »Die reine Aufklärung gentigt mir nicht, es
muss doch etwas Anderes geben.» Man kan härigenom förstå
hans angrepp på Strauss; hans ställning härvidlag påminner
om Rousseaus förhållande till Voltaire och encyklopedisterna.
De båda männen hafva hvar och en på sitt sätt känt den
ständiga spänningen mellan tanken och lifvet. Lifvet — i inre
och yttre mening — bringar oss ett sådant öfverflöd af
innehåll, att tanken icke genast kan behärska det. Lifvet har
därför ständigt ett försprång, och blott efterhand och blott
delvis förmår tanken åstadkomma de rationella former, i hvilka
iifsinnehållet kan inpassas. Detta förhållande mellan lif och
tanke tinnes bäst uttryckt i en dagboksanteckning af
Kierkegaard: »Livet maa förstaas baglsends . . . Men vi leve forlaengs . . .
Livet i Timeligheden bliver derför aldrig ret forstaaeligt, fordi
jeg intet 0ieblik kan faa fuldstsendig Rö til ät indtage
Stillingen baglaends.» Häremot svarar Nietzsches sats: »Erkentniss
und Werden schliesst sich aus.»
En andra analogi ser jag i den måttstock de bägge använda
tör att bestämma höjden af en personlighets lif och
utveckling. Deras måttstock vittnar om djup förståelse af
personlighetens väsen.
Kierkegaard har dels i poetisk, dels i filosofisk form
framställt en rad typer (eller som han kallar dem »Stadier») för olika
lifsuppfattningar och lefnadslopp, typer hvilkas olikhet beror på
graden och omfånget af de motsatser, lifvet omfattar, och i följd
häraf det motstånd, som skall öfvervinnas. Det personliga
lifvet står högre ju större och skarpare de motsatser äro som
kunna fortfara att existera utan att personlighetens enhetlighet
och koncentration upphäfves. Lägst står uppgåendet i
ögon-blicksnjutningen, den godtycklighetens lek med lifsvillkoren, som
karakteriserar den »estetiska» lifsuppfattniiigen. Därefter
gradvis ironikern, etikern, humoristen och den religiösa människan.
Ökadt lifsinnehåll och ökad energi men också ökadt lidande är
25. Sv ensk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
