Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Fransk-tyska krigets ursprung och 1864 års politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 317
("len fridsnnmia franska nationen ej hade något medansvar tör
krigsförklaringen, för hvilken skulden helt och hållet folie på regeringen.
Det bör emellertid först som sist fastslås, att trots dylika förebud
de utgifna delarna gäckat alla farhågor eller förhoppningar, som däraf
kunnat framkallas, och såvidt man kan döma redigerats ej blott,
som var att vänta, med utmärkt omsorg och skicklighet utan ock
rued mönstergill objektivitet.
Till kronologisk utgångspunkt för samlingen liar — enligt
kommitterades eget medgifvande kanske något godtyckligt — tagits den 25
dec. 1863, och de hittills utgifna banden sträcka sig fram till 31 juli
1864 — dagen efter den danska regeringens beslut att underkasta
sig Preussens och Österrikes villkor. I sin helhet torde samlingen
komma att omfatta ännu en lång rad af band, då den är afsedd att
sträcka sig ända fråm till den tidpunkt, då de sista tyska
ockupationstrupperna lämnade Frankrikes bloddränkta jord.
Här är icke platsen att ens i den mest summariska form antyda
allt det intressanta de utkomna delarna ha att bjuda i sakuppgifter och
allmän tidsskildring. Framhållas må blott det stora intresse de äga
omedelbart för vårt eget lands vidkommande genom sina meddelanden
om Sveriges politik under 1864 års dansk-tyska konflikt. Det är en
öfverraskande stor mängd aktstycken — inalles ett femtiotal — ur
brefväxlingen mellan franske utrikesministern Drouyn de Lhuvs och franske
ministern i Stockholm Fournier, som befunnits äga betydelse nog att
medtagas. Det största intresset äga naturligtvis Fourniers egna politiska
redogörelser. Den grundstämning som genomgår dem är dens, som
ingenting har emot att yxan går men på intet vis själf vill hålla i
skaftet. Att från en sådan utgångspunkt den svenska politiken och
dess ansvarige ledare Manderström ej bli alltför mildt bedömda säger
sig själft, och de sanningar Fournier efter egen berättelse vid olika
tillfällen i sina samtal serverade svenska vederbörande voro
sannerligen tämligen obeslöjade. Den svenske utrikesministern
karakteriseras på ett ställe sarkastiskt som en man på hvilken allt utom
försagdheten gör ett skrämmande intryck . »Hos svenska regeringen
finner man», heter det i en annan depesch, »villrådigheten hos dem,
som på en gång äro till ytterlighet försagda och i hemlighet hysa
begärelser och som därför ge ett vidt spelrum för antaganden.»
Hå Manderström en gång begärde garantier mot Hyssland utöfver
livad som genom novembertraktaten redan gifvits, tillät sig Fournier
flen försmädliga frågan, orn man äfven måste lämna Sverige garanti
tör att krigshasarden aldrig ginge Frankrike och England emot.
Och den depesch, hvari han just redogör tör samtalet rörande de
nämnda garantierna, afslutar han med följande syrliga reflexion:
>Måhända (inner Eders Excellens, att om i ord den svenska regeringen
någon gång söker göra troligt att den kan vara beredd till något, så
nr det icke i afsikt att låta sina ord öfvergå till verkligheter.»
De själfständiga inlägg den svenska diplomatien under våren 1864
gjorde i den diplomatiska diskussionen kunna heller ej ens af en
välvillig granskare betecknas såsom vidare lysande. Det ena var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
