Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Fransk-tyska krigets ursprung och 1864 års politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hl 6 DAGENS FRÅGOR
en med obestridlig dialektisk skicklighet men just ej sine ira et studio
utförd framställning af krigets förhistoria.
De historiska framställningar, som byggts på ofvan angifna omfattande
men ofullständiga material, gå äfven beträffande själfva hufvudfrågorna
hopplöst i sär. Gentemot den Sybelska — man vore frestad säga
flen officiella tyska — versionen, som låter den fredsälskande nordtyska
regeringen och den lika fredligt sinnade kejsar Napoleon drifvas till
väpnad konflikt genom de franska nationalisternas och främst Gramonts
hufvudlösa chauvinism, står den stora mängden franska häfdatecknares
uppfattning, som ser den egentliga krigsorsaken i den djupt lagda och
skrupellösa Bismarckska intrig, som är känd under namnet
Hohenzollern-’tand idaturen. I motsättning till båda dessa åskådningar står den af
Hans Delbriick med lika mycken skärpa som talang i Preussische
Jahrbiieher häfdade hypotesen, att kriget i själfva verket var frukten
af ett under (lera år af kejsar Napoleon med demonisk skicklighet
<kött ränkspel, hvars väfnad slutligen endast af det skarpa tyska
svärdet kunde sönderhuggas. Mellan dessa hufvuduppfattningar
af-lecknar sig en oändlig mångfald af nyanser. En mera allmängiltig
uppfattning med klara och bestämda linjer synes först vara att
vänta, när materialet något så när fullständigt och metodiskt siktadt
giorts för forskningen tillgängligt.
Ledd af denna synpunkt — och måhända äfven af andra mindre
rent vetenskapliga — framlade för ungefär fyra år sedan den nyligen
afgängne franske utrikesministern Pichon tör republikens president en
storslagen plan att utgifva en möjligast fullständig samling af de
franska statsakter af olika slag, som kunde belysa krigets förhistoria.
l sin motivering framhöll utrikesministern särskildt intresset af att
kunna »bestämma hvars och ens roll och ansvar i krigets
förberedelse och förklarande och i de underhandlingar, som föregått,
beledsagat eller efterföljt detsamma», och ett ej mindre intresse finner
han i den genom en dylik publikation gifna möjligheten att precisera
orsakerna till Frankrikes isolering i det ögonblick, då fientligheterna
utbröto, och bevekelsegrunderna till att vissa makter, på hvilkas
bi-vtånd Frankrike måhända haft rätt att räkna, dock dragit sig undan».
Det af Pichon framställda förslaget bifölls genom ett dekret den 9
mars 1907 och för arbetets utförande tillsattes en fyramannakommitte
lif sakkunnige.
Nästan på dagen tre år efter tillsättandet, den 20 mars 1910,
öfverlämnade kommittén rned en utförlig och synnerligen väl skrifven
rapport till presidenten första volymen af den stora urkundssamlingen,
hvars titel bestämts till Les origines diplomatiques de laguerre
1870—1871, och sedan dess ha intill nu tvenne band utkommit.
Det kan inte nekas, att vissa förhandsspådomar möjligen kunde
vara ägnade att göra en kritiskt anlagd läsare en smula skeptisk med
hånsyn till den karaktär, det stora verket skulle komma att få. Så
uttalade en af kommitléledamöterna, den framstående
revolutionshistorikern Aulard, redan vid arbetets planerande till en intervjuande
tidningsman bl. a. den förhoppning, att det skulle klargöra, huruledes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
