Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Efterskörd. Af Harald Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 HARALD NIELSEN
Kunde ögat skåda
bilden af det hela,
kunde örat höra
strängarna som spela
hufvudmelodin,
kunde sedan båda
konstfullt sammanföra
allt i symfonin
sjunger han i inledningsdikten till »Stänk och flikar», men han
erkänner att det är gudens företrädesrätt. När hans blick vill
famna formerna, dräkterna, färgerna i bilden af vaktparaden,
blir det blott glimtar, när örat vill samla ljuden, blir det blott
stänk af toner.
Som ett sista vittnesbörd om denna sträfvan efter sanning kan
man tyda de kommentarier han med försiktig samvetsgrannhet
skrifvit till sina gamla artiklar och dikter i »Efterskörd» —
denna samvetsgrannhet, som aldrig blef tillfredsställd. Den tanke,
som fick sitt uttryck i ofvan citerade dikt, var ju mera än en
poetisk vändning, den vållade under hans sjukdom en del af
hans lidande: man borde icke dikta, ty till och med den bästa
dikt lyckas icke få fråm det ena eller det andra och blifver på
så sätt osann. Det ligger något rörande i att sådana bekymmer
plåga den som åstadkommit underbara dikter af mystisk
sanning.
Ruben G:son Berg har gifvit exempel på hans omarbetningar
bl. a. af de sista raderna af »I valet och kvalet»:
jå jag tror att jag tar’n, jå jag tror att jag tar’n,
om han så hade femton barn!
Sedan har detta förändrats till ».......om han så hade
aderton barn!» Verkan af ändringen har icke bara — som Ruben
Berg anmärker — blifvit att uttrycket är klangfullare och
kusligare, det har först och främst blifvit sannare. Det första
»femton barn» ger bara ett enda uttryck i flickans ansikte, en
tankeriktning hos henne: »om han så...... . .» om han är än så
litet lockande; men det andra ger midt i den obehagliga tanken
en aning af ett leende, det ger hela den galghumor, som hon
känner vid tanken.
Detta exempel kunde lätt mångfaldigas.1 Hur vackert Heidenstam
1 Jfr sidd. 282—283 där manuskript och korrektur till några strofer i
»Fredlös» kunnat återgifvas genom välvilligt tillmötesgående från ägaren, bokförläggare
K. O. Bonnier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
