- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
227

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Social öfversikt. Arbetsgifvare och arbetare efter storstrejken. Af Gösta Bagge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOCIAL ÖFVERSIKT 227

och arbetsvillkor, som arbetsgifvarne skola betala.»
Uttalandena gällde visserligen endast hans eget förbund, men de äro
ganska typiska för stämningen. Det stora nederlaget kom som
en bitter missräkning redan förut närd af begynnande motgångar;
och med demokratiens hela misstro och brist på själfkritik var
man snart inne på den tankegången, att det hela berodde på
* ledarne» eller i hvarje fall på något man ej kunde rå för och
hälst på något illasinnadt spel inom eller utom de egna lederna.
Det är ju en sinnesstämning, som kännes igen från hvarje
uppgörelse med arbetsgifvarne, där icke allt gått efter
vederbörandes önskan. Att den skulle mångdubblas efter ett sådant
jättenederlag var ju ej att undra på.

Jordmånen var sålunda väl beredd för en kraftig opposition,
som man i dess »parlamentariska» form lyckades i hufvudsak
besvärja vid Landsorganisationens kongress, men som alltjämt
florerar ute i bygderna. Den har också utnyttjats ganska
energiskt af arbetarrörelsens yttersta vänster, ungsocialismen, som
diskrediterad af sina föregåenden nu slagit sig på
fackföreningspolitik under det välklingande nya utländska namnet
»syndikalism». Syndikalisterna lyckades vinna öfver några
fackföreningar, hufvudsakligen i södra och västra Sverige, ställde till en
finare kongress under midsommardagarna 1910 och kommo
slutligen sådan uppståndelse åstad, att Svenska
arbetsgifvar-föreningens direktörsassistent for till Frankrike, syndikalismens
urhem, för att studera metoderna för dess bekämpande, och
Landsorganisationen skickade ut sina tjänstemän på omfattande
agitationsresor mot den nya förvillelsen. Studieresans resultat
meddelas i en skrift om syndikalismen, särskildt i Frankrike,
och Landsorganisationen har gett ut en broschyr:
»Syndikalismen i svensk jordmån» i 75,000 ex. till rörelsens bekämpande.
Båda äro mycket läsvärda. Från syndikalisternas egen sida
lämnas ganska suddigt besked om hvad det nya evangeliet skall
innebära. Här har man ju närmast att hålla sig till rörelsens
hufvudorgan, Brand och Nya Folkviljan. Namnet på den nya
organisationen är »Sveriges arbetares centralorganisation». Denar
byggd på lokala samorganisationer bestående af alla arbetare på
en ort, oafsedt yrken. Härigenom väntar man sig, att
klasskillnaden inom arbetarbefolkningen skall upphöra att göra sig gällande.
Samorganisationerna skola emellertid bestå af sektioner för de
olika yrkena på orten. Den centrala myndigheten, centralkom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free