Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Staten som företagare. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATEN SOM FÖRETAGARE 171
räckligt af den sortens vinstintresse i statskassans ständiga
penningbehof.
Betydligt allvarligare är det, att statsföretagen i hög grad
sakna vinstintressets andra sida, hvad man i brist på bättre
uttryck kunde kalla »förlustintresset». Statsföretaget kan möj-
ligen visa samma ifver som privatföretaget att göra vinster,
men det har mycket sällan lika starka motiv att undgå för-
luster, på den grund att det ej kan gå omkull. Äfven ett
aldrig så starkt, t. o. m. monopolistiskt, enskildt företag riske-
rar alltid undergång i konkurrensen, om det ej sköter sig
— hvarken Standard Oil Company, United States Steel Cor-
poration eller Allgemeine Elektricitäts-Gesellschaft har någon
som helst säkerhet för sitt bestånd. Statsföretaget däremot
kan hållas uppe hur länge som helst, och i saknad af på-
minnelser om sin dödlighet kommer det då endast alltför
lätt att anlägga en oekonomisk synpunkt på driften.
Äfven om man alltså till fullo erkänner alla de svagheter
statsföretaget har jämfördt med enskilda företag, kan man ej
komma ifrån, att det å andra sidan också äger mycket viktiga
moment af ekonomisk öfverlägsenhet.
Af de synpunkter, som här medverka, må blott nämnas
två. Den viktigaste är kanske, att staten som helhet utgör
ett så kolossalt och så solidt företag, att det kan påräkna
bättre kredit än någon enskild — nämligen om staten har
en sådan solid ekonomi som t. ex. Sverige. Detta möjliggör
billigare kapitalanskaffning än för enskilda; ingen enskild
kan hos oss såsom svenska staten utan säkerhet få låna
relativt obegränsade belopp till 4 Zz. Om denna rent eko-
nomiska fördel mer än uppväger de förut berörda rent eko-
nomiska olägenheterna, är tydligen statsdriften såtillvida be-
rättigad.
Därtill kommer emellertid, att äfven hvarje särskildt stats-
företag vanligen är större än motsvarande enskilda företag
och därför i utpräglad grad kommer i åtnjutande af storpro-
duktionens fördelar. Det är klart, att man icke på en gång
kan predika driftkoncentrationens evangelium och utdöma
statsproduktionen, ty de två ha i stor utsträckning samma
förtjänster och samma fel, båda — visserligen framför allt
de senare — i allmänhet mest utpräglade tillfinnandes inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
