Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Ekonomisk öfversikt: Den lugna uppgångens tid. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej förnyas, då de utlöpa, står den tyska industrien inför en
omhvälfning i sin organisation, hvars följder ännu knappast kunna
öfverskådas.
*
Om vi nu till sist kasta en blick på utvecklingen i Sverige
under det senaste året, finna vi den i mångt och mycket
behärskad af storstrejkens följder. Den stora inskränkning i 1909
års produktion, som därigenom framtvangs, åstadkom på mera
än ett ställe en efterlängtad uttömning af lagren och bidrog
utan tvifvel att drifva upp priserna särskildt på våra
stapelvaror, järn och trä. Storstrejken står alltså såsom dörrvakten
framför de bättre tiderna och har antagligen påskyndat deras
ankomst. Ser man något djupare på saken, blir dess gynnsamma
verkan dock ej lika gifven. Depressionstiden är nämligen
afsedd att spara för den följande högkonjunkturen, och storstrejken
såsom en ren konsumtionsperiod kan ej ha undgått att göra
slut på en del mycket önskvärda besparingar. Att verkningarna
för arbetarnas egen ekonomi varit svårare än man i slutet af
1909 antog, förefaller nu tydligt; och äfven för det ekonomiska
lifvet som helhet kan storstrejken möjligen komma att visa sina
verkningar där man minst anar det, i form af minskad
konsumtionsförmåga hos de breda lagren.
En stor fördel har storstrejken utan allt tvifvel medfört för
arbetsgifvarna och industrien — den länge efterlysta
»arbetsfreden» har härskat nästan oafbrutet hela 1910. Det vore också
orätt att förneka, att den i det stora hela användts väl.
Lämnar man ett ögonblick industrien åsido, kan man
konstatera en god skörd och en tilltagande export af
jordbruksprodukter, framför allt smör, kreatur, kött och fläsk. Många
tro, att de goda tiderna bero af skördarna, men erfarenheten
bekräftar knappast detta, och man måste närmast beteckna det
som ett lyckligt sammanträffande, att jordbruket i detta fall
haft samma kvantitativt goda resultat som det öfriga
näringslifvet.
Uppgången inom Sveriges näringslif är nämligen i stort sedt
obestridlig. Jämförelser med 1909 äro af själfklara skäl föga
upplysande — ehuru de ingalunda saknas —, men äfven
jämförda med 1908 och t. o. m. 1907 äro resultaten i allmänhet
fullt tillfredsställande. Produktionssiffror föreligga ju ännu blott
i enstaka fall och på privat initiativ, men de preliminära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0150.html
