Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ekonomisk öfversikt: Den lugna uppgångens tid. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkastning af de engelska förhållandena. »Frankfurter Zeitungs»
finansredaktör, herr Arthur Feiler, framhåller i sin värdefulla
öfversikt af det gångna året (25, 29 dec., 1 jan.), att hvad som
vuxit i Tyskland har varit utförseln — dess ökning är ej mycket
mindre än den engelska, vid en tämligen stillastående införsel —
och att denna ökade export till stor del beror på en
öfverproduktion, som behöfver utlopp, medan den egna marknadens
köpkraft ej proportionsvis ökats. Han tänker här tydligen
närmast på järnindustrien, där läget otvifvelaktigt är sådant; i andra
industrier, särskildt den elektriska och den kemiska, är
uppgången alldeles klar. Att äfven Tyskland i stort sedt befinner
sig på den uppgående skalan är obestridt och obestridligt.
Det mest anmärkningsvärda i Tysklands ekonomiska lif
under 1910 är dock ej konjunkturförändringarna, utan förspelet till
en ytterst betydelsefull frontförändring i industriens organisation.
Den tyska storindustrien är som bekant till största delen
horisontalt organiserad i karteller och syndikat, d. v. s. så ordnad att
hvarje led i produktionen — kolproduktionen, tackjärns- och
stålproduktionen, valsningen o. s. v. — är sammanslutet för
sig själft och skildt från föregående och efterföljande led.
Redan jämförelsevis tidigt uppstodo emellertid, i kontrast emot
de på detta sätt sammanslutna s. k. »rena» verken, bland
valsverken äfven s. k. »blandade» verk, som sammanslöto med
sig anläggningar inom föregående led, t. ex. stålverk, masugnar
och kolgrufvor, och som därigenom fingo produkterna från dessa
led långt billigare än de olyckliga verk, som voro hänvisade
att köpa sina behof för respektive kartellers monopolpriser.
Samtidigt kommo dessa — så att säga — vertikala verk
vanligen att blifva medlemmar af kartellerna i hvarje särskildt led
men utan att i verkligheten vara bundna af dessas
prisbestämmelser, som ju blott gällde försäljning till utomstående. Den
vertikala sammanslutningen har särskildt under det sista året
gjort stora framsteg inom hela järnindustrien; det efter två års
uppehåll återuppståndna tackjärnssyndikatet motsvarar nu i
hufvudsak de största medlemmarnas, nämligen de blandade
verkens, intressen, och redan börjar det diskuteras, om de
två mäktigaste af den tyska industriens många fast byggda
horisontala karteller, det rhensk-westfaliska kolsyndikatet samt
stålverksförbundet, skola kunna bestå inför denna nya vertikala
sammanslutningstendens. Skulle de falla sönder eller rättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
