- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
113

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Arbetsledning och arbetsintensitet. Af Gunnar Laurell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETSLEDNING OCH ARBETSINTENSITET 113

mot dylika svagheter. Detta skall ske genom
bokföringsmetoder, kalkyleringsmetoder, eller hvad vi vilja kalla dem, som
omedelbart och kontinuerligt underrättar honom om nedlagda
själfkostriader för hvarje detalj inom verket eller anläggningen,
så att han genast kan sätta fingret på den sjuka punkten och
säga: »Här är ej allt bra som det är.» Inom detta trånga
utrymme är det naturligtvis omöjligt att uppdraga formerna för
dylika system, ty de växla med hvarje fack och inom facket
med hvarje verk och anläggning. Men systemen finnas inom de
olika facken åtminstone till sina riktlinjer. Och det är en af
våra dagars arbetsledares allra intressantaste uppgifter att
fullfölja och utveckla dessa riktlinjer inom arbetsadministrationen.

En annan sak är också af stor vikt, ehuru den ej är ny
utan jämnårig med storindustrien, nämligen kroppsarbetets
ersättande med maskinkraft. Amerika är — åtminstone inom
byggnadsfacket och säkerligen äfven inom industrien —
maskinkraftens förlofvade land. Detta beror i första hand — såsom förut
är vidrördt — på att kroppsarbetet är dyrare här än uti
Amerika, samt äfven därpå att landet i sin helhet äfvensom hvarje
verk för sig arbetar i större skala och mera specialiseradt än
vi. Och följaktligen vore det oriktigt att på detta område
kritiklöst kopiera de amerikanska förhållandena, utan måste hvarje
åtgärd härvidlag föregås af kalkyler.

I samband härmed ber jag att äfven få påpeka en sak, som
icke saknar betydelse. Kommer rnan till en amerikansk
arbetsplats af större dimensioner, så är maskinkraften i regel så
allmänt genomförd, att ingen enskild arbetare eller arbetslag arbetar
alldeles oberoende af någon slags maskin, det må nu vara en
gräfmaskin, en betongblandare, en lastkran eller något annat.
Brister nu ett lag eller en enskild man i sina skyldigheter, så
återverkar det följaktligen alltid på en maskins kapacitet. Och
jag gjorde den iakttagelsen, att arbetsledningen snabbare kan
iakttaga om kapaciteten sjunker hos en maskin än hos ett
arbetslag. Här vill jag sålunda hafva uttalat som min åsikt,
att en stor utsträckning af maskinkraft för arbetsledningen
underlättar kontrollen på de underlydandes prestationer, och
detta är — enligt min åsikt — ytterligare en förklaring, hvarför
amerikanarna trots timlönssystemet kunna hålla
arbetsintensiteten hög.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free