Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Arbetsledning och arbetsintensitet. Af Gunnar Laurell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLEDNING OCH ARBETSINTENSITET 111
ligt sätt är att söka åstadkomma täflan mellan olika arbetslag.
En gräfmaskin t. ex., som uttagit flera skopor jord än de andra
på samma arbetsplats, får rekordsiffran anslagen i stora, vidt
omkring synliga siffror. Blir så rekordet slaget af en annan
maskin, får denna sitt rekord anslaget i ännu större siffror, och
så fortgår täflan. Med kännedom om amerikanarens stora
förkärlek för allt hvad täflan, rekordslagning, vadhållning o. d.
heter, är det naturligt, att detta starkt skall bidraga att öka
farten på arbetet. Våra arbetare däremot skulle säkerligen med
svenskens misstänksamhet vädra förkastliga kapitalistpåfund.
Timlöns- och pådrifvarsystem torde följaktligen få anses såsom
absolut olämpligt för våra förhållanden. Det är rent utaf ett
systern, som, teoretiskt och ideellt sedt, icke torde få anses såsom
det bästa och mest tilltalande. Det system, som vi använda och
sedan länge användt, är ackordsystemet. Åtminstone inom
byggnadsfacket är det af både arbetsgifvare- och
arbetarorganisationer omfattadt såsom det bästa. Inom industrien lära
arbetarna, i likhet med somliga sociala teoretiker, anse att
ackordsystem är af arbetsgifvaren uppfunnet för att pressa arbetaren,
för att sedan genom successiva nedsättningar i ackorden
utestänga honom från frukterna af hans hårda arbete. Många
exempel härpå torde också från gångna tider kunna framdragas,
men vi måste stämpla detta som en oriktig och rent af
opraktisk användning af ackordsystemet, och det är
arbetarorganisationernas stora uppgift att tillvarataga arbetarnas intressen i
detta hänseende. Ackordsystemet torde i alla händelser vara
det för våra förhållanden lämpligaste och det, på hvilket vi
böra utveckla oss vidare. Det är ju också det system, som
direkt tillför arbetaren frukten af hans ökade arbete, och som
således, teoretiskt sedt, bäst borde sporra honom till högre
intensitet. Då vidare själfva sättet för aflöningarnas beräknande
håller arbetaren till strängt arbete, bortfaller den kostnad, som
enligt det amerikanska systemet går till pådrifvarnas aflöning.
Ty det är att märka, att en amerikansk »fore-man» är enbart
pådrifvare, under det att den tekniskt kvalitativa kontrollen,
tidtagning och aflöning, handhafves af särskilda sidoordnade
funktionärer.
Vid ett byggnadsföretag bör arbetaren alltså genom ackordets
utbetalning hafva erhållit all den ersättning, som hans
prestation är värd. Inom den permanenta industrien tror jag emel-
8. Svensk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
