Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Arbetsledning och arbetsintensitet. Af Gunnar Laurell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLEDNING OCH ARBETSINTENSITET 107
motståndaren vuxen. Af själfbevarelsedrift måste arbetsgifvarna
organisera sig mot de frammarscherande arbetarna, och vid det
här laget torde, åtminstone i vårt land, jämvikten vara
återställd. Nu återstår emellertid för den unga
arbetsgifvarorganisa-tionen att tillämpa moderna arbetsmetoder, och de ökade
arbetsprestationerna skola nog infinna sig. Många tecken tyda på att
vi äro på väg dit om ock endast på vägens början. Men
härtill återkommer jag senare.
Efter denna utvikning från de amerikanska förhållandena
kunna vi nu klarare skärskåda desamma. De förhållanden, som
i Europa med nära nog naturnödvändighet alstrat de starka
arbetarorganisationerna, hafva aldrig existerat i Amerika. I ett
icke fullbefolkadt land har konkurrensen aldrig kunnat pressa
ned arbetslönerna, utan dessa ha alltid varit högre än i något
annat industriland. Arbetaren har aldrig haft samma behof af
en organisation för att tillvarataga sina ekonomiska intressen;
att inträda i en dylik blir för mången att stämpla sig såsom
proletär, hvilket förr skulle vara honom till hinders i hans
sträfvan att nå en bättre situerad ställning, under det att det
nominella proletariatets bibehållande är ett af de viktigaste
stridsmedlen i den europeiska arbetartaktiken. Något egentligt
proletariat har aldrig existerat i Amerika. De enda, som
möjligen skulle kunna kallas proletärer, äro de färgade raserna,
och förr svälter en hvit ihjäl, än han gör gemensam sak med
»colo-ured» eller »black», eller till och med med »dagos» (italienare).
Därför se vi också att arbetarorganisationerna i Amerika icke äro
mäktiga, hvarför desamma icke under solidaritetens heliga
täckmantel kunna lämna skydd för en hel del undermåliga och
lättjefulla element, hvilket tyvärr ofta är händelsen härhemma.
Det är just detta skärande af alla öfver en kam, som är en
bland de sämsta utväxterna på den europeiska arbetarrörelsen.
Det är eit absurdt dyrkande af ett af franska revolutionens
slagord, »egalité», och i det »fria demokratiska Amerika» är
det minsann ingen som har någon kärlek till eller användning
för jämlikhet, när det gäller kampen för uppehället. Utom
arbetet är det en annan sak: där finnes föga af klasskillnad.
Förutom nu anförda, mera allmänt sociala orsaker, kunna vi
ännu finna ett par mera rent tekniska.
Ju större ett land är, dess mer har individen tillfälle att spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
