- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
105

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Arbetsledning och arbetsintensitet. Af Gunnar Laurell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETSLEDNING OCH ARBETSINTENSITET 105

vid ett besök t. ex. vid dammbyggnaderna i Assouan, ty där
betalas grofarbetare!! med 55 till 90 öre pr dag, och de engelska
ingenjörerna sköta också folket enligt metoder, hvilka icke gärna
kunna afvika mycket från dem, som jag inbillar mig, att
faraonerna tillämpade på Israels barn.

Det amerikanska samhället består af ett väldigt och på
naturkällor rikt territorium, som under fyra sekler mottagit en
ständig ström invandrare från gamla världen utan att ännu hafva
blifvit fullbefolkadt eller exploateradt. Detta påstående vinner
kanske icke tilltro hos många bland läsarne, som vilja stödja
sig på de senare årens arbetslöshetsperioder i Amerika med thy
åtföljande varningar från svensk-amerikaner att emigrera, och
jag ber därför särskildt få betona detsamma. I de nordöstra,
tätt befolkade staterna anhopar sig invandrarströmmen, och där
finnas många arbetslösa. Industri- och affärsverksamhet äro
här de hufvudsakligaste förvärfskällorna, alltså de yrken som
falla mest i smaken för våra dagars emigranter. Längre västerut
däremot, där vi finna de direkt lifsmedelsproducerande trakterna,
finnes det ännu godt om rum för den som vill arbeta hårdt
och försaka ett bekvämt lif. — I ett dylikt land, hvilket alltså
icke är i sin helhet fullbefolkadt, erbjuder sig alltid för den
som kan tänka snabbt och arbeta hårdt möjligheter att på ett
ett hastigt om ock ansträngande sätt förtjäna rikedomar, hvilket
förhållande just är en af Amerikas typiska egenskaper: det är
de stora möjligheternas land. Därtill kommer att gamla
världen till Amerika lämnat sitt driftigaste och bästa folkmaterial.
(Hvilket icke är detsamma som att alla utvandrare varit prima
vara. Ty få städer lära väl kunna uppvisa så mycket
dagdrif-varslödder som de amerikanska kuststäderna.) Dessa
förhållanden — en kvalitativt god invandrarström och stora
förvärfs-möjligheter — äro just de omständigheter, som utgöra grunden
och förklaringen för den nuvarande amerikanarens åskådning
och kynne. De hafva inpräglat i hans natur, att hvar och
en, som vill och kan förtjäna penningar och därigenom nå en aktad
ställning icke skall få hämmas af några gammaldags hinder
som t. ex. klass- och bördsfördomar. Eller med andra ord:
konkurrensen är fullt fri. Med afseende på konkurrensen gör
Amerika skäl för namnet »det fria landet»; i andra afseenden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free