Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Sveriges försvar - »Rikets ekonomiska bärkraft»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES FÖRSVAR 83
tydligen ej — men såsom inledningsvis antyddes, är detta
icke heller af någon mycket stor vikt. Skall man våga en
gissning, går den ut på, att de nyss antydda mindre
korrigeringarna i kalkylen komma att sänka den, men att mera
djupgående nationalekonomiska undersökningar skulle föranleda
dess höjande.
Ett moment i försvarsfrågans ekonomiska sida, som mer
än något annat skulle behöfva utredas, faller alldeles utanför
den nu berörda frågan och har därför på intet sätt fått sin
tillbörliga behandling i betänkandet. Det gäller orsakerna
till att vår härorganisation är så dyr. Ingen anmärkning
mot densamma är vanligare och ingen mera berättigad.
Endast i en af Öfverdirektör Widell utarbetad bilaga till
betänkandet har man erhållit några jämförelser mellan
försvarsutgifterna i Sverige och andra länder, beräknade efter dessa
utgifters förhållande till de olika ländernas hela budget.
Såsom äfven utredningens författare framhåller, är det
emellertid mycket svårt att härur vinna något tillförlitligt resultat.
Den enda möjligheten att på internationell väg uppnå ett
sådant hade antagligen varit en verkligt sakkunnig jämförelse
af det svenska härordningssystemet med utländska dylika,
förenad med en detaljerad militärteknisk-ekonomisk
sammanställning af utgifterna i olika länder för hvart och ett af de
viktigaste militära ändamålen, beväpning, utrustning, kaserner,
dag-aflöning, löner, kosthåll, värme o. s. v. — om nämligen ett
sådant material på diplomatisk eller annan väg kunnat förvärfvas.
Vare sig detta hade gått för sig eller man varit hänvisad
till jämförelse med inhemska förhållanden på andra områden,
skulle en utredning af detta slag varit af största värde. Man
skulle därigenom kanske kunnat få klargiordt, i hvad mån
de höga kostnaderna bero på mindre ändamålsenlig
organisation och förvaltning, underbefälsfrågans behandling såsom
en rent militär angelägenhet (d. v. s. saknaden af en
författning om civilanställning), klimatiska förhållanden, ovilligheten
att underkasta sig personlig uppoffring för försvaret (saknad af
inkvarteringslagar och dylikt), frånvaron af tillgång till
afgiftsfria prestationer (järnvägsresor o. d.), stora lefnadsanspråk hos
de värnpliktiga, allmänt höga priser o. s. v. Härigenom skulle
man dels möjligen fått en bekräftelse på det från militärt håll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
