Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Schopenhauer-minnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 77
fullständigt obekant, att filosofien i närvarande stund åter är på
väg att intaga sin gamla rangplats i vetenskapens rike. Om det
emellertid funnes någon bland senare tiders stora tänkare, för
hvilken man äfven i Sverige skulle kunna påräkna någon
uppmärksamhet, så skulle det vara Schopenhauer. Fastän hans verk
naturligtvis oundvikligen kräfva vissa historiska förkunskaper för att rätt
uppfattas, främst en ej alltför begränsad kännedom om den Kantska
filosofien, dess problemställning och dess resultat, så är det dock tack
vare hans glänsande stil och hans utomordentliga framställningskonst
en relativt lätt uppgift att intränga i hans system.
Men för att till fullo förstå Schopenhauer måste man äfven lära känna
hans lif och utveckling. Sällan har hos en filosof så som hos
honom system och personlighet stått i förbindelse med hvarandra, och
den, som af dessa bägge element endast känner det ena, kan aldrig
få hans bild fullt klar för sig. Det är därför med nöje man finner,
att den gamla och högt ansedda förlagsfirman Brockhaus i Leipzig,
med hvilken Schopenhauer själf stod i förbindelse, firat
femtioårsminnet af dennes död genom att i ny, fullständigt omarbetad och
betydligt utvidgad upplaga utsända Wilhelm von Gwinners sedan
länge ur bokhandeln utgångna arbete Schopenhauers Leben. Inom
den biografiska Schopenhauerlitteraturen intager detta arbete en
rangplats mindre genom sin form än genom sin innehållsrikedom och
sin tillförlitlighet, och de häftiga angrepp, som vid dess första
framträdande af Frauenstädt och Grisebach riktades mot detsamma, ha
med åren visat sig fullkomligt oberättigade. Schopenhauer, som år
1854 gjort bekantskap med Gwinner, räknade denne bland sina
närmaste vänner, och Gwinner å sin sida ägnade Schopenhauer en
uppriktig beundran utan att dock vara blind för de mindre tilltalande
dragen i hans karaktär. Hvad som framför allt tillförsäkrar
Gwinners arbete dess bestående värde är dels det lugna, från de
okritiska beundrarnas entusiasm och motståndarnas vresiga sarkasmer
lika mycket skilda omdöme, som utmärker detsamma, dels äfven
dess rikedom på autentiska dokument till belysande af Schopenhauers
lif och utveckling. Trots sin enkla form efterlämnar skildringen ett
synnerligen starkt och åskådligt intryck; särskildt gäller detta om
vissa partier, såsom Hamburgtiden, de första studieåren i Weimar och
Göttingen, Dresdenvistelsen, då de tankar, på hvilka »Die Welt als
Wille und Vorstellung» hvilar, togo gestalt i Schopenhauers inre, den
period, som upptogs af hans misslyckade försök att göra sig gällande
vid Berlins universitet och slutligen de långa, ensamma åren i
Frankfurt. Utan öfverdrift kan man säga, att Gwinners arbete, sådant det
numera föreligger, är oumbärligt för hvar och en, som på allvar
sysselsätter sig med studiet af Schopenhauer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
