Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Socialismens innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 65
i afseende på kompetens begränsade organ för statens eller det
allmännas verksamhet. »Social-Demokraten» faller därför tillbaka äfven
på »fria, demokratiska, icke-kapitalistiska föreningar under allmän
kontroll» såsom produktionens bärare. Att döma af tidningens artiklar
åsyftas härmed något slags kooperativa företag, och tidningen
förklarar, att »icke-kapitalistisk» ej betyder »utan kapital». Frågan blir
emellertid då genast, hvarifrån det obestridligen oumbärliga kapitalet
skall komma. Får det komma från enskilda, d. v. s. får det öfver
hufvud finnas kvar något spår af privatkapitalism, är gärdet redan
uppgifvet. Ty underligt skulle människonaturen lia förändrats, om
ej den minsta lilla möjlighet af detta slag — det må gälla ett
mjölkmagasin, ett tidningsföretag, en skoputsningsaffär eller ett
teateretablissemang — inom några få veckor skulle ha dragit till sig alla
de personers medverkan, som fortfarande hade lust att förtjäna pengar.
Det vore alldeles likgiltigt, om dessa företag efter nuvarande
måttstock vore lönande eller ej, ty en ränta på Yio X skulle vara nog
att locka den profithungrigaste af kapitalister, då han eljest ej kunde
få någon ränta alls. Antagligen skulle den dagliga risken af statens
förkrossande ingripande mot en sådan olaglighet endast ge dessa
ensamma kvarstående företag från det fria initiativets tid den
våldsamma spekulationens mest frånstötande drag.
Tydligen återstår för socialiststaten ingenting annat än att göra del
allmänna Ull ägare af allt kapital. Men då äro naturligtvis dessa s. k.
»fria» föreningar endast former för statens ekonomiska verksamhet.
Staten ensam måste bestämma, hvilka af dem som få disponera
kapital, d. v. s. få existera, hur stort kapital de skola få, d. v. s.
omfattningen af deras verksamhet, hvartill kapitalet skall användas, d. v. s.
hur deras produktion skall vara beskaffad — de »fria» föreningarna
äro m. a. o. statens eller det allmännas organ lika väl som
kommunerna; och staten är ensam företagare.
Häri ligger i själfva verket kärnpunkten: bereder den moderna
socialdemokratiens framtidsprogram utrymme för det enskilda initiativet
och i så fall på hvad sätt? Vore det för mycket begärdt att få ett
klart svar på den frågan? Förrän man fått det, har man i alla
händelser svårt att se annat än spegelfäkteri i de officiösa förklaringarna
om socialismens innebörd.
»Social-Demokratens» nya definition på socialismen gäller
emellertid blott all »produktion, som öfverskridit smådriftens stadium».
»Efter hand» vill visserligen socialdemokratin »göra
produktionsmedlen, äfven jorden, till samhällig egendom»; men »i den mån
smådriften lefver . . . och är ekonomiskt fördelaktig, i samma mån skulle
socialdemokratin svika sitt program, om den tänkte på att
sociali-sera den».
Genast inställer sig frågan: antag att smådriften inom vissa stora
områden, t. ex. jordbruket, det viktigaste af dem alla, för all
framlid visar sig ekonomiskt fördelaktigare än stordriften — hur går det
då med socialismens förverkligande? Svaret torde låta vänta på sig.
5. Svensk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
