Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Socialismens innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Socialismens
innebörd.
Striden om socialismens innehåll har igen blossat
upp i höst, särskildt med anledning af
socialdemokraternas ställning till småbrukarna; och
Social-Demokraten1 har till fullo tillfredsställt sig själf med ett bevis för
kontinuiteten och klarheten i en socialistisk grundåskådning, so*m
omhuldar småbrukare och handtverkare.
Det nya i denna bevisföring är närmast, att »samhället» fått ersätta
»staten», äfvensom de märkliga konsekvenserna häraf. Påståendet att
»socialdemokraterna vilja låta staten öfvertaga produktionen» kallas
»den gängse vanföreställningen»; produktionen skall i stället öfvergå
till »samhället», nämligen i den mån den »öfverskridit smådriftens
stadium». Utsikterna att lyckas uppvisa konsekvensen i denna nya
skolastik förefalla emellertid ej lofvande. Det är nämligen ej nog
med att Social-Demokraten själf ända till 1907 i sin titelvinjett
förklarade, att -»staten öfvertager produktionen». Om ändringen häri
hade inneburit anslutning till det nu meddelade programmet, borde
väl rätta tillfället att framställa detta ha varit vid 1908 års bekanta
socialistdiskussion, då den förste inledaren byggde hela sin kritik af
socialismen på att denna åsyftade statens öfvertagande af
produktionen. Men ehuru så lärde män som hrr Branting och Z. Höglund
deltogo i diskussionen, fanns där icke en talare, som ens antydde,
att inledarens utgångspunkt var felaktig i detta hänseende. Man torde
utan orättvisa kunna ange skälet härtill — att något sådant aldrig
fallit dem in.
Det är visserligen otvifvelaktigt sannt, att de socialistiska
teoretikerna ofta varit så förbittrade på den »borgerliga» staten, att de
föredragit att gifva sin egen idealstat namnet »samhälle», i synnerhet
som detta ord äfven hade fördelen af en särdeles stor mångtydighet.
Men om något här i världen är likgiltigt, må det väl vara, om Marx
och Engels kallat socialiststaten »stat» eller »samhälle»; och knappast
lära småbrukarna vara gladare åt att slukas af socialistsamhället än
af socialiststaten.
Däremot har det ett relativt stort intresse att undersöka, huruledes
socialismen tänker sig en begränsning af — låt oss för enkelhetens skull
säga — det allmännas ekonomiska allmakt. Föga är man hjälpt med
en hänvisning till kommunernas roll, ty de äro ju endast lokalt och
1 Se särskildt numren för den 18, 19 och 20 oktober.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
