- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1911 /
44

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Svenskt lif. Af Gustaf Stridsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

U GUSTAF STRIDSBERG

varons omvandling plötsligt började taga långt större tärt än
någonsin förut varit fallet. Vi nu lefvande af den bildade
klassen, hvilkas tankar och känslor dagligen och stundligen påverkas
af inflytanden från alla världens hörn och den senaste dagens
tilldragelser äfven i fjärran länder, kunna knappast göra oss
en föreställning om hvilken omhvälfning i själslif och
lifsuppfattning detta innebär. Det kräfves en svår
tankeansträngning att kunna sätta sig in i hela den forna tidens åskådning,
som härrörde från en uppfattning af tillvarons former som i
stort sedt så tämligen konstanta och oproblematiska. Om vi
emellertid söka föreställa oss den grad af ålderdomlighet, af
något förgånget och mycket olika, som vi fästa vid begreppet
»i farfars tid> eller »för femtio år sedan», och därmed
jämföra liknande återblickar hos t. ex. en svensk under Gustaf III,
under Carl X Gustaf och under Gustaf Vasa, så få vi någon
aning om hur ofantligt mycket mer bestående allt tedde sig.
När Jonas Stolt i slutet af 1870-talet nedskref följande
betraktelse, var den sammanfattningen af en inom en enda lifstid inrymd
sedernas och lefnadens omstörtning som, i stort sedt, ingen af
hans fäder ända tillbaks i den gråaste forntid hade bevittnat.

Om en lärd man, som steg ned i grafven 1820, nu kunde vakna
upp, så skulle han icke låta öfvertyga sig, att han vore i samma
värld som då, ty hus och gårdar, åkdon, klädedräkter och alla öfriga
ändringar skulle så förbrylla honom, att han kunde tro sig vara
galen eller alltsammans en synvilla. Om han komme in i en
handelsbod, skulle han icke begripa, huru så många fabriksvaror kunde
åstadkommas af människor, utan tro att det vore framkalladt genom
trolleri; och om han komme in på ett bruks- eller handelskontor,
så skulle han icke förstå, att så mycket pengar kunde finnas i hela
Sverige, som han där såge på ett enda ställe; och finge han se
bantåget brusa fram, så skulle han tro, att mörksens furste vore
uppstigen från jorden för att skrämma ihjäl folket.

Det ligger mer i denna skildring, än vid första anblicken
kan synas. Jonas Stolt var en man af sällsynt vakenhet och
eftertanke, och därtill mycket benägen att se det goda i
nyheterna. Det är blott på få ställen han kommer med någon
antydan om betänkligheter därvidlag, men dess egendomligare
är den fattige byskomakarens känsla, förnummen i en aflägsen
småländsk socken, utanför hvilken han knappast tyckes ha
kommit, af att lefva i en sällsam omdaningens tid, om hvars
innebörd intet kunde anas. Hvad som mest kom till synes af
framtidsbekymmer är af ekonomisk art, och hvad han därvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1911/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free