Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Svenskt lif. Af Gustaf Stridsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT LIF
AF GUSTAF STRIDSBERG
På mångfaldiga sätt kunna vi märka, att vår folkundervisning,
som ter sig så aktningsbjudande, ej till fullo alstrat
motsvarande lifsvärden. Vi svenskar ha så t. ex. varit alltför benägna att
anse det försvinnande ringa antalet icke läskunniga som ett
tillfyllestgörande vittnesbörd om vårt skolväsendes utmärkta
duglighet. Men vi nödgas erkänna, att den stolta
läskunskaps-siffra, som ställer oss jämte de skandinaviska grannarna på
statistikens högsta trappsteg, har blott ofullständig beviskraft.
Svensk odlings frodighet, dess samlande och enande kraft
motsvarar ej de förväntningar, man är benägen att knyta vid svensk
undervisnings betygade och uträknade examensresultat, helst
när dessa ses i jämförelse med andra länders motsvarigheter.
Ej minst om man tänker på, hurusom dock hos oss
kungamakten ingrep för att ordna om nödtorftig undervisning
åt all svensk ungdom, tidigare än någon jämförlig åtgärd
förekommit i Europa, ter det sig besynnerligt, att vi äga så
jämmerligt litet kvar af enskildas i skrift bevarade vittnesbörd om
svenskt lif och svenska öden under gångna sekler. Fattigdomen
härvidlag motsvarar den som råder på vår bildkonsts område,
där man vid letandet efter de äldsta bilder ur det dagliga lifvet,
som finnas bevarade i svenska konstverk, får stanna vid en
sådan och därtill enstaka tafla som »Brunnsmästareii i Medevi
och hans söner», målad af Ehrenstrahl år 1689, och där de små
staffagefigurerna på Sueciaverkets stockholmsgravyrer tacksamt
framletas som snart sagdt de enda bevarade bilderna af
stormaktstidens gatulif i de svenska konungarnas residensstad.
Först i och med den gustavianska tiden börja hos oss sådana
källor flyta, som andra folk äga i rikaste omfattning redan från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
