Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Sverige och demokratien. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH DEMOKRATIEN 15
gör, som ett verkligt demokratiskt samhällsskick framförallt
måste tillgodose. Det är ej underligt, utan tvärtom fullt
riktigt och särdeles berömvärdt, då arbetarna visa ovilja mot
att medelmåttiga och undermåliga »of verklass »-individer göra
sig breda på ledande platser inom näringslifvet och andra
verksamhetsområden; och det är lika glädjande, då arbetarna
önska större möjligheter för sig själfva och sina barn att nå
de platser, som nu innehas af »öfverklassare» med mindre
naturliga förutsättningar. Man skulle endast önska, att
arbetarnas missnöje oftare än faktiskt är förhållandet verkligen
omsattes i en positiv sträfvan att själfva rycka upp på de
platser, som nu intagas af mindre förmågor. I en uppsats i
detta häfte af Svensk Tidskrift har Öfveringeniör Forsberg
med styrka framhållit nödvändigheten af att arbetschefer och
arbetare gemensamt sträfva efter att låta begåfningarna stiga
så högt deras vingar bära, oberoende af förmögenhet, social
ställning och andra yttre opersonliga ting. Att här syndas
mycket både uppifrån och nedifrån, kan ingen förneka. Det
är af grundläggande betydelse för hela vårt samhällslif, andligt
lika väl som materiellt, att det snart inträder en bättring, ty
på denna punkt befinner sig den enda verkliga luckan i det
svenska samhällsskickets demokratiska skaplynne.
Till stor del ligger makten häröfver på annat håll än inom
själfva näringslifvet. Vår afgiftsfria undervisning är
naturligtvis blott en ganska liten hjälp för medellösa ungdomars
studier, alldenstund och emedan de måste äta och ej blott läsa
under studietiden, och vägen till ett lefvebröd vanligen är
ganska lång. Lättheten för studenter att få lån är Wisserligen
antagligen större hos oss än på de flesta ställen — Sveriges
Riksbank torde t. ex. stå tämligen ensam bland världens
centralbanker i att placera någon del af sina fonder såsom
studielån — men det är tydligt och klart, hvilken black om
foten dessa lån utgöra; och tillvaron af många män på höga
äreställen, ännu släpande på obetalda studieskulder, vittnar
visserligen å ena sidan om det svenska samhällets
demokratiska skaplynne, men å den andra också om de uppoffringar,
hvarmed en social befordran äfven i ett sådant samhälle
måste köpas. Därtill kommer, att äfven om studenter kunna
få lån, gäller det först att hjälpa en ungdom fram till
studentexamen; och för det ändamålet äro lån ej lika lätta att få.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
