Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2 OM STATENS INGRIPANDE I NÄRINGSLIFVET.
Det har förut nämnts, att Sveriges afskilda läge utgör ett väsentligt
hinder för uppkomsten i vårt land af en kraftig internationell handel.
Men äfven landets egen importhandel visar betänkliga tecken till svaghet,
och långt ifrån att tilltaga i styrka synes den snarare vara i tillbakagång,
visserligen icke till omfattning och utbredning men väl i intensitet. Ett
fartyg frän Tropikerna, som förut alls icke var någon sällsynthet, far
man numera icke ofta se i våra hamnar. Antalet med last ankomna
fartyg i direkt fraktfart mellan Sverige och utom-europeiska länder (med
undantag af Nordamerika), som exempelvis under femårsperioden 1856
—60 uppgick till 105 pro 10,000 af hela antalet från främmande länder
ankommande fartyg, hade under åren 1876—80 sjunkit till 24 och
uppgick 1881—85 till 28 samt 1886—90 till 29, allt pro 10,000. Huru de
absoluta talen ställa sig ses af följande tabell:
Åren Från utom-europ. länder, und.
Nordamerika. Från Ostindien, öfriga Östasiatiska länder samt Australien. Från
Västindiska Öarna. Från
Brasilien.
1851-55..... 371 79 29 257
1856—60..... 320 58 77 184
1861—65..... 322 14 105 20I
1866—71 (sex år) 248 2 88 137
1872—75 (fyra år) 121 i 30 75
1876—80..... IIO 13 35 30
1881—85..... 153 40 80 8
1886-90..... 158 37 95 i
Den naturliga förklaringsgrunden till detta förhållande torde ligga
i vår vidsträckta kustbildning med många halfstora städer i förening
med upprättandet af direkta ångbåtsförbindelser mellan dessa städer å
ena sidan samt Hamburg och London å den andra. Om små,
själfständiga handelsstäder skola spira upp den ena efter den andra utefter en
långsträckt kust omkring ett jämförelsevis glest befolkadt inland, så kan
importhandeln aldrig vinna någon egentlig styrka. Den betydelse som
Stockholm och Göteborg förut ägt för den svenska handeln såsom
importörer i första hand har gått förlorad för dem. Från 1865 till 1892
har sålunda Stockholms handel — om vi till mått därför använda den
bevillning som erlagts för handelsrörelse — endast tillväxt med 37
procent och Göteborgs med 79 procent, under det öfriga sjöstäders med
mer än 10,000 invånare stigit i medeltal med 168 procent på samma tid.
Det är världsstäderna London och Hamburg som fått öfvertaga våra egna
storstäders forna roll.
Om staten kan och bör ingripa i denna fråga, skall ej här
diskuteras. Meningen har endast varit att påpeka, att vårt land äfven på detta
område har naturliga svårigheter att bekämpa. Och det tör vara skäl
att betänka sig, innan man, med öppna ögon, ökar dessa svårigheter. Vi
ha för närvarande nog af ett Malmö och ett Göteborg. Det bör vara
stora fördelar som erbjudas, innan man skapar åt det förra en ny med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
