- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1895 /
6

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förverkligande ej sättas i fråga förr än det faktiskt visat sig, att den nya
juridiska fakulteten lyckats öfverflygla de gamla.

Därjämte hafva vi för vår del en principiell anmärkning mot författarens
åskådningssätt. Det är nämligen, enligt vår åsikt, ej sant, att alla titlar äro
»tomma»; titeln kan ju ock vara det adekvata uttrycket för saken. Och så
tyckes oss böra vara förhållandet med benämningen universitet, i betydelsen af
universitas scientiarum, en vetenskapernas totalitet — det må nu vara huru det
vill med termens historiska uppkomst.

Vi tro ej, att det är betydelselöst för en ung man, att han gör sina
akademiska studier vid ett lärosäte, där alla de olika fakulteterna finnas
representerade. Umgänget med kamrater tillhörande samtliga fakulteterna bör utöfva ett
gagnande inflytande på hans utveckling, vidga hans vyer och lära honom sedan
i lifvet bättre förstå sina medmänniskor och deras lifsuppgifter. Och detta torde
gälla så väl om den blifvande juristen, som om alumnerna i någon af de andra
fakulteterna. Det vore ej önskvärdt, att våra präster erhölle sin utbildning vid
teologiska seminarier; och det torde väl vara tvifvelaktigt, huruvida en isolerad
juridisk fakultet med examensverksamhet helt och hållet skulle kunna undgå att
blifva ett jurist-seminarium, sit venia verbo.

Om sålunda studenten torde hafva gagn af »universitas scientiarum», så
gäller detta i än högre grad om den akademiske läraren. För honom är faran
att stängas för mycket inom sitt specialfacks trånga gränser än större än för
studenten. Och beröringen med ämbetsbröder tillhörande helt andra
studieområden är därför för honom af oskattbart värde.

Den, som en längre tid vistats i någon universitetsstad, bör ock själf ha
erfarit något af den universitets-anda, söm utgör en så nyttig luft för
vetenskapen, och som för visso ej i samma grad kan utvecklas vid en eller två
isolerade fakulteter.

Om i en framtid möjligen de juridiska ämbetsexamina skulle centraliseras
till hufvudstaden, så borde, enligt vårt förmenande, statsuniversiteten ej därför
stympas; utan då borde de i stället taga upp den uppgift, som hufvudstadens
högskola låtit falla och som man kallat: »en fri statsvetenskaplig fakultet».
Detta skulle innebära ett höjande, i stället för ett stympande af
statsuniversiteten. Och för deras skull kunde då gärna ämbetsexamina få förflyttas till annan
anstalt.

Men om ämbetsmannabildningen verkligen därpå skulle vinna, det är en
annan fråga.

Red.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:17:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1895/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free