Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 614
PREDIKANTER I NEW-YORK.
inom alltför primitiva mänskliga intressen. Ett varmt hjärta har han för alla,
men hans mission gäller förnämligast dem, som tillgodogjort sig tidens högsta
andliga bildning. Han afloekar tidsströmningarna deras poetiska
egendomligheter i deras djupaste innebörd och känner dem så på pulsen. Han är mer
en vägvisare till sedligt handlingssätt och en harmonisk världsåskådning, än en
lärare i lefnadskonst. Man känner, att man hos honom har att göra med en
människa, som-vinviger oss i hemligheten af sin egen innersta andliga
utveckling, med en hänsynslös Öppenhjärtighet, som icke vill oktrojera något såsom
sin uteslutande egendom, utan gifva sig själf för att främja andra individuella
gestaltningar, och som uppbäres af en djupgående sympati för hvarje ärligt andligt
lif, huru olika det ock må vara hans eget. .
Huru han tänker öfver en del af det andliga problemet, framgår
karakteristiskt af följande yttrande:
»Jag tror, ehuru hvarje bestämdt dogmatiserande häröfver vore
oförnuftigt, att det är fullkomligt förnuftsenligt att hoppas en personlig odödlighet.
Jag tror detta, emedan en sådan förhoppning stämmer öfverens med allt ädelt
och upphöjdt på det moraliska området. Det hopp, som är en nödvändig
ledsagare åt den fullständigaste moraliska evolutionsteori, legitimerar sig
härigenom, tyckes det mig, såsom ett förnuftigt hopp. Men vi må för en gång
åsidosätta detta höga anspråk. Låt oss för tillfället ansluta oss till Darwins
uppfattning af vår härkomst och till Biichners åsikt om vårt slutliga öde.
Jorden är vår moder, och döden kallar oss tillbaka till hennes sköte, till en evig,
drömlös sömn. Vi fråga oss: hvad mer? Skall mellan en sådan åsikts tvänne
kvarnstenar ali värdighet, ali själfaktning — ja, ali ömsesidig aktning — krossas
till stoft? Så har man tusen och tiotusen gånger försäkrat oss. Men jag tror
det icke.
»För det första existerar icke något så obetingadt sammanhang
mellan dessa ideer öfver mänsklighetens början och slut, som vanligen antages.
Därföre måste vi också betrakta hvar och en af dem för sig. Hvad än den
Btichnerska åsikten om personlighetens förintelse må utöfva för inverkan på vår
själfaktning, den Darwinska teorien om mänsklighetens ursprung innehåller, rätt
fattad, ingenting, som behöfver göra intrång på betydelsen och värdet af vårt
nuvarande lif. Hvad mig angår, känner jag endast glädje vid tanken på min
släktskap med hela den lefvande och döda naturen. . . .
»Men än mer vinner det mänskliga lifvet enligt min uppfattning med
hänsyn till de väldiga tidsperioder, hvarunder de mineraliska, vegetabiliska och
lägre animaliska formerna arbetat sig upp till människans ståndpunkt. Läsa vi
icke med återhållen andedräkt, huru släkten uppstodo, lefde och förgingos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
