- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
579

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’SJ)2 NÅGOT OM FÄSTNINGAR.



ringa deras betydelse. Man har därför tidt och ofta föreslagit att ersätta
fästningarna med s. k. provisoriska befästningar som vid krigsutbrott eller
under krigets fortgång utföras å vissa förut utsedda punkter, i den mån
de som genom det förhanden varande krigsläget blifvit af synnerlig vikt,
eller ock med s. k. halfpermanenta verk, hvilka förberedas och delvis
utföras i fredstid å punkter, som i hvarje händelse blifva af framstående
betydelse, därvid de delar af befästningarne, som å jämförelsevis kort tid
och med enklare hjälpmedel kunna utföras, fullbordas vid krigets utbrott.
Utan tvifvel är denna utväg stundom lämplig och nödvändig att tillgripa,
men kan naturligtvis icke användas på sådana platser, där man måste
vara redo att möta fienden genast vid krigets utbrott. Vid fästningar i
det inre af landet kan åtgärden med större fördel användas. För mycket
bör dock ej uppskjutas till sista stund, då under alla omständigheter
massor af arbeten erfordras för fästningarnas rustning, hvarjämte krafterna
äfven kunna behöfva tagas i anspråk för beredande af fältställningar i
fästningarnas förterräng. Alltid bör ihågkommas, att provisoriska
befästningar ingalunda kunna till fullo ersätta permanent utförda.

Om vi försöka att göra en tillämpning af det ofvan sagda på våra
svenska förhållanden, så inse vi genast omöjligheten af att med
befästningskonstens tillhjälp skydda hela vår långa kust, utan måste vi
inskränka oss till några få af dess viktigaste punkter. Att flottans station
med dess varf och förråd i första hand måste skyddas såväl från sjö- som
från landsidan, är väl en gifven sak, och därnäst kommer inloppet till
Mälaren och sjövägen till hufvudstadén. Att prisgifva alla öfriga sjöstäder är
dock icke rätt; åtminstone borde inloppet till Göteborg vara tryggadt. Och
alla dessa kustfästningar måste vara fullt färdiga, då kriget bryter ut.

Kommer ’ fienden en gång i land i mellersta Sverige, finnes ingen
fästning såsom stöd för vår härs rörelser eller såsom hinder i fiendens
väg, och att denna omständighet skall verka ytterst ogynnsamt på
försvaret, är väl själfklart. En af vårt lands allra viktigaste punkter i både
politiskt och militäriskt hänseende är hufvudstaden. Belägen allra längst
ut vid vår farligaste kust, bör hufvudstaden såsom sådan icke utsättas för
att, vare sig befäst eller obefäst, råka i fiendens våld eller blifva
innesluten, d. v. s. afskuren från förbindelse med den öfriga världen.
Regeringen, riksdagen och de ämbetsverk, hvilkas samarbete med regeringen
icke kan afbrytas, måste säkerligen genast vid krigets utbrott flyttas längre
in i landet. Men Stockholms betydelse kvarstår icke desto mindre såsom
en viktig militärisk punkt, såsom nyckel till Mälaren, längs hvilken
fienden eljest kan intränga nära hjärtat af landet, på samma gång dess
bibehållande är af stor moralisk betydelse för hela landet.

Stockholms omgifvande med tillräckligt starka befästningar på både
sjö- och landsidan är därför af synnerlig vikt, och genom det stöd,
fält-härarne skulle ega i fästningen Stockholm, hvilken å andra sidan lätt
kunde nödga fienden att dela sina stridskrafter, skulle våra utsikter för
krigföringen betydligt stiga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free