Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’SJ)2
NÅGOT OM FÄSTNINGAR.
för härens rörelser och för att uppehålla fienden, i händelse hären icke.
skulle förmå detta eller ännu icke hunnit verkställa sin koncentrering.
Härtill tarfvas stora s. k. operationsfästningar — gränsfästningarna kunna vara
större eller mindre allt efter hvars och ens betydelse och kunna äfven
stundom med sin roll såsom spärrfästning förena den af
operationsfästning—; operationsfästningarna hafva sin själfskrifna plats i knutpunkter
af stora förbindelsevägar, vanligen vid flodöfvergångar. Med en sådan
fästning i sin rygg, har hären ett godt stöd, ser sin tillförsel tryggad, sin
rygg säker och kan lätt draga till sig förstärkningar. Sorgfälligt bör hären
dock undvika att i händelse af motgång söka sin räddning inom fästningen,
ty den kan lätt blifva innesluten, såsom historien visar från Alesiatill Metz,
och därigenom fastkedjad vid fästningen och förlamad. Kan hären däremot
draga sig tillbaka bredvid eller till och med bakom fästningen och finna skydd
bakom t. ex. en flod, drager fästningen fienden mer eller mindre till sig
och gifver hären därigenom tid att återhämta sig och att med fästningen
såsom flankstöd åter gå anfallsvis till väga. Har hären en fästning på
hvardera sidan om sig, är det naturligtvis så mycket bättre. Skulle
fienden också våga gå förbi en stor fästning, så försvagar han dock sin kraft
högst betydligt för att kunna innesluta eller belägra densamma, och
vanligen försvårar en dylik fästning högst betydligt ordnandet af fiendens
förbindelser.
En från försvarets tyngdpunkt långt aflägsen, en farligt framskjuten
eller en alldeles afskiljd landsdel, som fienden kan hafva fördel af att besätta
eller intaga, kan med svårighet tryggas annat än genom en eller flera
fästningar, hvilka utgöra stöd för den vanligen jämförelsevis svaga härdel,
som får landsdelens försvar sig anförtrodd. I en dylik fästning eger denna
härdel en säker förrådsort, därifrån tager den sina förnödenheter, på den
samma drager den sig tillbaka i händelse af motgång, under dess skydd
hämtar den krafter att börja om på nytt, och skulle den icke vidare
kunna uppträda på öppna fältet, så eger fienden icke landsdelen, förr än
han lyckats bringa fästningen i sitt våld.
Att starkt befästa hufvudstaden eller en annan i politiskt hänseende
viktig ort för att däraf dana en slutpunkt i försvaret är berättigadt dels.
i det fall, att hufvudstadens läge är af stor militärisk* betydelse, och dels
under den förutsättning, att enligt den allmänna öfvertygelsen
hufvudstadens fall är detsamma som landets; eljest är bättre att afstå därifrån.
Så stora fästningar kräfva orimliga anläggningskostnader, sluka hela härar
såsom besättning och förorsaka stora svårigheter på grund af den talrika
civila befolkning, de innesluta.
Fullkomligt tryggade förrådsorter äro. ytterligare nödvändiga, för
hvilket ändamål särskilda förrådsfästningar kunna behöfva anläggas, om
icke tryggade orter för detta ändamål redan finnas att tillgå.
Trots de fördelar fästningar onekligen erbjuda, lida de dock af den
olägenheten, att, hvilka kostnader än blifvit nedlagda på desamma, de
dock lätt blifva urmodiga, hvarjämte ändrade samfärdsmedel kunna för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
