Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY LYRIK.
5_73
Långt mindre intressant ar en annan debutant, Emil Schiött, sora
publicerat en diktsamling, kallad »I skilda tonarter». Han eger tydligen mer förstånd
än fantasi och har i sin samling lemnat ett par reflekteradt berättande poem, som
ej äro illa gjorda. Han bygger gärna sin dikt på en antites, men glömmer, att
denna måste, för att ega mer än bagatellens värde, vara tillräckligt djup för
att gifva något slags perspektiv af lifvet. Dikten »Den femtonåriga» är
kommen från Snoilsky; författarens natursinne verkar kyligt och föga omedelbart.
Samlingen afslutas med en prosaberättelse, som bäst lämpar sig för någon
barnpublikation.
Till sist ett par ord om två poeter, som äro hvarandra både lika och
olika. Charlotte Lindholms »Veronica och några andra dikter» äro en
samling bleka bönhusplantor, i hvilka jag ej med bästa vilja i världen kan
finna vare sig ursprunglighet eller växtkraft. Versen visar spår af mycken
filning och glättning, förf. kan godt räkna ihop metern och aktar sig noga för
felaktiga rim.––Bl. a. lemnar hon parafraser af några Davids psalmer. Man
bör vara en mycket stor skald för att våga sig på ett dylikt försök. Psaltaren
innehåller en poesi af alltför sublim art for att fuskas in i medelmåttiga vers
af hvem som hälst. Sorgligt nog täflar med förf i detta företag en annan
rimmare, Axel Hallonlöf, hvars »Nya Dikter» sett sin andra upplaga, och
som låter Psaltaren omväxla med namnsdagsvers, charader och en erotik
tillhörande det obscenaste och mest lystna jag sett i svenskt tryck. Han lär
vara präst på landet! ~
Skall man tro, att det ligger något af bebådelse i den poesi, hvars
skaplynne här varit föremål för en hastig granskning? Det är en svår och farlig
konst att profetera, men jag tror mig ändå med lugn kunna svara: knappast.
Gellerstedt och Tigerschiöld torde redan ha framlagt det mesta af sina
håf-vors fatebur. Beckmans ideal höra till dem, som redan förlorat det
ungdomligas friskhet och kristalliserats ut i program, hvilkas afgörande tillkommer de
praktiska reformernas och lagstiftningens forum, men ej det aflägsna skogsgömme,
där mus erna älska att tråda sin dans. — Om de öfrige vill jag ej yttra mig;
jag beklagar blott, att jag hos dem funnit allt för litet af »ung elskov», af den
hänförelsens kraft som rifver dikten ur gamla spår, lyfter den och oss ur
hvar-»daglighetens trampkvarn och gör oss till glada, fria människor.
Edv. Alkman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
