Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 6o olika världsåskådningar.
bedöma det oändliga väsendet efter ändliga kategorier — företrädesvis den ändliga,
i mänskliga former framträdande personlighetens former, kan lika litet som den
personliga panteismens benägenhet for konstruktion tillfredsställa den nutida
människan. Hvad särskildt denna panteism angår, vilja vi erinra om ett
obestridligt faktum. Den föregående generationen hyllade öfver hufvud taget denna
panteism, och äfven när den som t. ex. hos Boström sökte höja sig öfver den
egentliga panteistiska åsikten, förblef dock åskådningssättet till själfva sin
utgångspunkt och synpunkt i hufvudsak detsamma, åtminstone så till vida att
frågan gällde världens förklaring ur abstrakt fattade principer. En
världsförklaring af sådan art egde naturligtvis sina anledningar i tidens allmänna läge. I
följd af detta läge kan en tidsålder eller en generation vara företrädesvis
benägen att röra sig med abstraktioner. Men lika gifvet är, att mänskligheten
en gång börjar att tröttna vid dessa, och då inställer sig alldeles naturligt en
reaktion. Mänskligheten behöfver m. a. o. liksom hvila sig och skaffa sig nya
synpunkter för uppfattningen af den värld, som omedelbart omger henne, innan
hon förmår höja sig till en ny och högre uppfattning af en annan tingens
ordning än naturen. Ett sådant arbete kräfver tid, och många fördomar måste
härvid öfvervinnas. Men under denna tid blir mänskligheten under intrycket
af sin trötthet vid abstraktioner och sitt intresse för det påtagligt verkliga
lätt naturalistiskt anlagd. Då inträder för henne lätt en naturalistisk tid, då
just det nyas målsmän bäst tro sig gagna detta, genom att föra naturalismens
talan. Huruvida de härutinnan hafva rätt, blir en annan sak, på hvilken vi
möjligen framdeles få inlåta oss, men själfva företeelsen står i hvarje fall fast.
Emellertid kunna äfven ur andra synpunkter af allmännare beskaffenhet
invändningar göras mot en personlig åskådning. Dessa torde i korthet böra.
sammanfattas så, att det personliga här i världen icke ter sig såsom den allt
bestämmande eller den absoluta makten. Det personliga lifvet är fasthellre i
många afseenden beroende af det opersonliga och liflösa. Naturalismens
målsmän hafva ali möda ospard att i detaljer påpeka detta, och vi unna dem gärna
deras triumfer i detta afseende. Vi vilja ej trötta läsaren med att ännu en gång
upprepa de allmänt kända fakta, på hvilka de stödja sig. Dessa fakta behöfva
ej hämtas från de mera sällsynta, exceptionella områden, från hvilka de
vanligen hemta dem. Rusets, vansinnets, sömnens och dödens fakta, gifna genom
alldagliga erfarenheter, göra härutinnan fullt tillräckligt, både för att visa att
det personliga lifvet i det hela i vår värld är beroende af fysiska villkor, som
ock att detta lif, i fall dessa villkor äro abnorma, själft framträder under mer
eller mindre abnorma former. Sådana mer eller mindre egendomliga
företeelser, som t. ex. hypnotism, behöfva icke åberopas för att ådagalägga en så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
