Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549 EN FOSTERLÄNDSK ANGELÄGENHET.
komsten af dessa minnen är det jag inskjutit dessa rader om befälets ansvar,
— men också om fosterlandsvännernas förhoppningar om det ansvarets fyllande.
Det är en naturlig sak, att under en snart sekelslång fred en stark
tendens skall göra sig gällande att glömma vapenöfningarnas allvar. Organ som
icke brukas blifva i den kroppsliga organismen förr eller senare rudimentära.
Och vi förstå därför så väl, hvarför det kommit därhän, att Viktor Rydbergs
ord äro en sanning.
Men människosinnets vexlingar äro icke blott en naturprocess, utan ledd
af medvetandets ljus kan hennes vilja först ingripa i förloppet. Hos en
naturorganism är rudimenteringen oundviklig. Hos människan, i hennes hjärta och
karakter, kan det vara en skyldighet att ej låta den fortsätta, äfven då den börjat.
Och vår tids högre bildning bör härvid göra sträfvandet lättare och
sålunda fordran så mycket mera bjudande. Fordom behöfdes yttre,
ögonsken-liga faror för att hålla fosterlandskärleken vaken. Nu är det vår plikt att
äfven under djupaste fred framsynt rusta för kommande möjligheter, och ej blott
hålla svärdsklingorna blanka, utan ock hjärtat redo till fosterlandets försvar,
när pröfningsstunden kommer.
Thomas Otrygg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
