Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547 EN FOSTERLÄNDSK ANGELÄGENHET.
Och dock — ämnet är djupt allvarligt,
Det är visst icke likgiltigt, i hvad anda vår försvarsskyldiga ungdom gör
sina fälttjänstöfningar. Att resultatet af dessa öfningar måste blifva mycket
sämre, då de tagas såsom en betydelselös förströelse eller såsom ett
nödvändigt ondt, än hvad det skulle blifva, om hvarje man i ledet uppbars af en
känsla af fosterländskt ansvar, — om han ständigt hade klart for sig, att hvarje
försummelse, han här låter komma sig till last, är en stöld från vår moder
Sverige, hvarje ärlig ansträngning en fylld fosterlandsplikt.
Och följderna af beväringsynglingens lättsinne sträcka sig ock utöfver det
rent militära området.
Huru skulle icke dessa, låt vara alltför korta, veckor af arbete i
fäderneslandets tjänst kunna väcka och nära hans fosterlandskärlek, om det gjordes i
den rätta andan! Dessa i det hänseendet förlorade beväringsveckor äro en
nationalförlust af större betydelse än mången förhärjande vådeld eller
uthungrande frostnatt — af lika mycket större betydelse, som fosterländskt sinne
verkligen fortfarande betyder mera än pengar i nationalkassan, då det gäller .ett
folks vara eller icke vara.
• De kunde dessa beväringsveckor vara en skola i fosterlandskärlek. De
äro nu en lättsinnets öfning i fosterlandsglömska.
Tjuguettåringen lär sig i beväringsrocken taga fosterlandsförsvaret en
bagatelle. Fyrtioåringen tillämpar blott den vunna lärdomen, om han i de
politiska striderna ställer sig på försvarsnihilisternas sida.
* - *
Men om man ej kan förneka sanningen häraf, så måste nästa tanke blifva
den: hvad kan göras för att råda bot for detta onda? Hvad kan göras för
att höja andan inom vår svenska beväring?
Det är sannt, vore den sedliga oah fosterländska andan i det hela af
den rätta halten hos vårt folk, så skulle alla detaljåtgärder äfven på detta
område vara öfverflödiga. Komme dessa ynglingar från hem, där äfven
fosterlandskärleken hade sitt altare med en ständigt brinnande eld, då skulle de ock
rodna af entusiasm, då de första gången lystrade till en svensk krigsmans
kommando. Komme de från samhällen, inom hvilka pliktens majestät hålles i
helgd, så skulle de blekna i känslan af ansvaret, då deras namn införas i de
svenska fosterlandsförsvararnes glesa rullor.
Men nu är det tyvärr icke så. Fosterlandskärleken är i dessa tider icke
tänd i vårt folks djupa led. Samhällskroppen är sjuk, och ett af dess
sjukdomssymptom är det nämnda beväringslättsinnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
