- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
521

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 18 NÅGRA TANKAR OM NERYLIFVET OCH DET SEDLIGA.



icke. Men därför vilja vi väl ej utan vidare t. ex. gå in på den åsikten, att
alla brottslingar böra behandlas såsom sjuklingar eller dårar.

Å andra sidan kan ej utan vidare godkännas, om en människa ger sig
skulden till hvarje ond tanke och känsla, som genomströmmar henne. Skulle
vi alltid rätta oss efter dylika »moraliskt öfverkänsliges» tankar, komme vi att
kasta många otillräkneliga i fängelse. Att jag i mitt samvete anklagar mig för
en sak är ej ett osvikligt bevis på, att den icke är mig fysiskt påtvingad. Jag
vet, att illusionen om att jag verkligen »själf» tänker allt, hvad det sjuka
nervsystemet spinner ur sig, sitter djupt. Man kan t. ex. oupphörligen hafva att
kämpa mot en känsla af hatfullhet mot en person — närvarande eller
frånvarande. Känslan »rör sig riktigt djupt inne i själen», och den har till sitt
förfogande långa resonnemanger med »förnuftiga» skäl och grunder för, »att
han är en usling». Men det egendomliga med den är, att den regelbundet
återkommer t. ex. hvarje dag då man vaknat vid uselt morgonhumör, d. v. s.
mer än vanligt nervös. När man nu finner, att man är ganska vänligt stämd
mot samma människa, ifall man fått sofva godt om natten, ifall man aftonen
förut ätit synnerligen välgörande mat o. s. v. och finner detta vara en fullt
regel-regelbundet återkommande företeelse — har man icke rätt att åtminstone delvis
skrifva den på nervernas räkning såsom en lägre grad af fix idé? Jo, tänker
jag. Exemplet är valdt tämligen på måfå, men det är ej svårt att finna
många analoga. Med det anförda är nu ingalunda sagdt, att jag skall tycka
det vara bra att gå och vara förargad. Det är min plikt att kämpa mot det
onda. Min hela viljas energi skall just i »frestelsens» stund kasta sig på att
uppsöka medel till förjagande af de ondskefulla tankarne. Och jag anser rent
af. att erfarenheten visar, det själfva reducerandet af förargelsen till dess sanna
värde af uselt humör bryter udden af frestelsen. Svårigheten att distinguera
det moraliska från det fysiska erkännes gärna. Men enligt min tanke rår man
ofta lika litet för tankar af detta slag, som en inbillningssjuk rår för, att han
tror sig ha lungsot, kräfta eller någon annan dödlig sjukdom — också det en
vanlig nervös företeelse. — Jag vågar ej vidröra det oerhördt svåra kapitlet
om etiska och fysiska orsaker på det sexuella området, hvilket också hör hit.
Jag ville endast exemplifiera.

Hvilka oerhörda hinder för moralisk aktivitet ligger ej i ett sådant
själstillstånd, som det vi antydt! Och hvilken uppfordran till att göra hvad man
kan för att slippa dylika hinder! — Det är nödvändigt att hafva klart för sig,,
huru för hvarje psykologisk funktion kräfves ett visst kvantum nervenergi. Jag
tror, att det disponibla kapitalet nervkraft är för hvarje individ i hvarje moment
ganska »matematiskt» begränsadt. Om jag ock saknar medel att mäta det så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free