Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5o 6
OLIKA VÄRLDSÅSKÅDNINGAR.
för spridande af ett nytt åskådningssätt, kunde han bland dåtidens mer bildade
folk näppeligen väcka den uppmärksamhet, att man i nämnvärd grad tog
kännedom om hans person. Sedan kristendomen segrat och blifvit den officiellt
erkända religionen var skrapknifven det mäktiga medel genom hvilket allt från
fordna tider, som ej harmonierade med denna kristendomens nya ställning,
begrafdes i en så godt som fullständig glömskas natt. Att han lefvat veta vi,
men rent historiskt sedt är mycket litet oss kändt, om hvad han verkligen tänkt
och velat.
Kristendomen åter är en historisk och historiskt känd företeelse. Man
har sagt, att den är mer ett lif än en lära, men för ett visst lifs egendomliga
skaplynne måste man kunna göra reda, åtminstone så vidt man fattar detta
lif såsom mänskligt. Då nu kristendomen är ett sådant lif, så behöfver man
ej vara allt för dogmrädd, om man också vill finna en sådan expression för
den historiskt gifna kristendomen, den må vara ett uttryck för hvad profeten
från Nazareth lärt eller icke. Ett sådant uttryck finna vi i satsen: o Xofos
aafjÉ, |y s v sto . eller som det vanligen öfversattes: »Ordet vardt kött». Ordets,
Guds eviga världstankes inkarnation i Jesus af Nazareth, den må nu Vara sann
eller falsk, är och förblifver ali historisk kristendoms innersta grundtanke.
Detta är det som’tillkommer en kristen världsåskådning — det må sedan fattas
på olika sätt — utom hvad i allmänhet utmärker en personlig världsåskådning.
Kristendom är icke med denna åskådning identisk, ehuru kristendomen är en
art af henne. En världsåskådning kan sålunda erkännas såsom personlig, utan
att vara kristen.
Vidare kan ifrågasättas den vulgära te is mens identitet med personlig
världsåskådning. Denna vulgära teism fattar Gud i analogi med människan i
den bemärkelsen, att om Gud väl icke rent af har en mänsklig kropp, så har
han dock ett själslif, som liknar människans icke blott i det afseendet, att det
är personligt, utan äfven i det afseendet att det delar detta själslifs psykiska
bestämningar, låt vara i potentierad form. Gud i och för sig och i hans
förhållande till världen fattas då analogt med människans liknande förhållanden
— t. ex. konstnärens till konstverket.
De flesta anmärkningar mot den personliga världsåskådningen, som i våra
dagar framställas, utgå just från den synpunkten, att den vore en dylik vulgär
teism sådan den egentligen historiskt härleder sig från judendomen. Likasom
kristendomen har judendomen sina stora förtjänster både om en personlig
världsåskådnings utbildning och utbredning. Men den/orm, i hvilken den där fixeras,
kan ingalunda erkännas såsom väsentlig för hvarje personlig världsuppfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
