Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Literära notiser.
Af Svenska Akademiens handlingar har 1890 års del utkommit
(Stockholm, Norstedt & Söner. Kr. 3:’ 25). Den inrymmer först en
redogörelse för akademiens senaste högtidsdag med det märkliga, kraftigt patriotiska
tal, som därvid hölls af den dåvarande direktören, professor E. Tegnér, och
därjämte den storslagna dikt af grefve Carl Snoilsky till minne af slaget vid
Svensksund, hvilken upplästes vid samma tillfälle. Delens hufvudinnehåll
utgöres af en intressant minnesteckning öfver Carl Fredrik Adelcrantz, Stockholms
operabyggnads mästare. Det är professor C. R. Nyblom, som med stor
pietet tecknat dennes biografi och skildrat hans betydelse i vår konsthistoria.
Huru oförtjänt den glömska varit, som länge dolt Adelcrantz namn och
gärning, få vi här-lära. Och minnestecknaren slutar sitt arbete med följande väl
motiverade totalomdöme:
»Den, som en gång gjort bekantskap med Carl Fredrik Adelcrantz, skall
alltmera i honom finna en af de mest sympatiska och vördnadsbjudande
gestalterna i vår äldre konsts historia. Större konstnär än han var Sergel, men han
viker knappt för någon annan, och han öfverträffar alla genom sin redbara
sträfvan framåt, sin grundliga bildning, sin fin^ smak. Ingen har så som han
bidragit att utveckla vår konst under det gustavianska tidehvarfvet genom att
föra de stora Tessinska traditionerna fram till vårt århundrade.»
En historisk monografi af underhållande art är »Gustaf IV Adolfs
frierier» efter expeditionssekreteraren Samuel Hjelmérs dagboksanteckningar af
Alfred Hjelmérus. (Lund, Collin & Zickerman. Kr. 1.)
Den Hjelmér, ur hvars rikhaltiga dagbok hufvudinnehållet af denna
historiska skildring är hemtadt, var en i många afseenden högst märklig man. Född
i Småland 1758, studerade han i Upsala och disputerade där vid 21 års ålder
öfver ett ämne tillhörande den österländska filologien, hvilken allt framgent
förblef hans älsklingsstudium. Emellertid aflade han juridisk examen, inskrefs
i konungens kansli och gjorde sedan karrier på den diplomattska banan, först
såsom legationssekreterare i Hamburg, sedan betrodd med flera viktiga
beskickningar till Holland, Belgien, Berlin m. m. och slutligen anställd såsom förste
expeditionssekreterare i utrikeskabinettet i Stockholm. Vid den stormiga
riksdagen i Norrköping 1800 fungerade han såsom sekreterare i hemliga utskottet.
På upprepad begäran erhöll han afsked 1806, hvarefter han tillbragte sina
återstående dagar på sin fäderneärfda gård Trehörna i Urshult (Småland), i
ostörd ro egnande sig åt vetenskapliga studier och kommunala värf. Han dog
ogift 1821.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
