Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471 LONDONS TEATRAR.
vid dess sida och så småningom trängt den främmande konkurrenten tillbaka,,
är däremot den engelska operan nu i sin första utveckling. Den italienska
har under de sista tio åren haft att genomgå en svår kris. Systemet med
»divor», för hvilka allt annat underordnades, var så införlifvadt med
förhållandena, att ingen mer ansåg det löna mödan att höra en opera, om icke en
Patti, en Nilsson eller en Sembrich uppträdde däri. Dessa blefvo också allt
mer medvetna om sin dragningskraft; och snart sjöng Patti ej för mindre än
500 Pd. sterl. för afton, och de andra primadonnorna kunde af aktning för sig
själfva naturligen ej i sina anspråk stanna för mycket efter. Hvad kunde dår
äfven med 20 kronors biljett för en vanlig parkettplats, blifva öfver för de
Öfriga medverkande, för kor, orkester och utstyrsel, för att nu icke tala om
entreprenörerna, af hvilka också flera gjorde konkurs.
Det saknades icke försök att sätta i verket representationer utan
»stjärnor», men hvem ville besöka en opera, i hvilken »ingen sjöng»? Dessa
försök strandade därför oftast vid deras början. Jag skall aldrig glömma en
afton, då direktören icke ens förmått honorera sina artister och betala
teater-arbetarne deras veckolön. Dessa vägrade därför att längre göra tjänst. Under
mångfaldiga rubbningar och stockningar hade första akten förts till slut, och
det kunde icke undgå publikens uppmärksamhet, att något ovanligt tilldrog
sig bakom kulisserna. Snart spridde sig ock nyheten om de strider, som där
utkämpades, och den stormdigra atmosferen utbredde sig ock i salongen..
Nyfiken att se upplösningen på detta äfventyr, ökade publiken genom sina,
höga tillrop förvirringen på scenen. När nu efter långt dröjsmål ridån gick
upp, framträdde regissören allena och förklarade, att maskinisterna vägrade
att göra sin tjänst och att därför representationen icke kunde fortsättas. Men
därmed ville publiken alis icke gifva sig tillfreds. Damerna och de
räddhågade hade redan för länge sedan aflägsnat sig, och af dem, som dröjde kvar,,
gjorde många ett bedöfvande larm. Efter en stund gick åter ridån upp, och
scenen visade nu den originellaste, men ock sorgligaste bild, som väl någonsin
framställts inför en publik: dansöser och körsångerskor, kulisskjutare och
figu-ranter — där stodo de brokigt blandade om hvarandra i deras arbetsdräkter
eller granna teaterkostymer och —- bådo om en allmosa.
Denna afton tycktes hafva gifvit den italienska operan i England
nådestöten, men den skulle åter en gång komma till lif. En ny impresario tog sig
den an, den allsmäktige direktören för Drury Lane och åtskilliga andra teatrar.
»Druryolanus» påtog sig nu jämte alla sina andra företag äfven grundandet
och ledningen af en ny italiensk opera i London, som emellertid också
inskränkte sin verksamhet till de få saisonmånaderna. Sir Augustus tror icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
