Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
OCTAVE FEUILLET,
hindrar henne att nå målet; hon krossar den svage för att gifva den starke
rum. — — Man har i alla tider sagt: de gode försvinna. Nej, det är de
svage, som gå under — och de göra endast sin plikt. Hjälper man dem en
smula, gör man icke annat, än hvad gud själf gör. Läs ni om eder Darwin!»
Vetenskapen — främst ali modern naturvetenskap — affärdas på ett dylikt
sätt i La morte af Feuillet. Sabine representerar denna moderna vetenskap.
Sabine är inkarnationen af denna vetenskaps styggelser. »Vetenskapens
framsteg», — säger grefve de Vaudricourt — »mångdubblar i det oändliga de
medel, som kräfvas för att kunna bedraga lagen och göra rättvisan blind.»
Feuillet längtar sålunda mycket långt boft från tiden. Han längtar till
renässansen eller Rom efter passionen. Han längtar till den franska klassicitetens
sekel, denna representant för själfbeherskning och täkt,"*— längtar efter det
ädla och utsökta salongslif, ur hvilket en Racine hämtat sina modeller. Och
slutligen längtar han till en ideel medeltid, d. v. s. till drömmens och poesiens
guldålder, d. v. s. till pliktens, till dygdens, till trons, till fosterlandskärlekens
och den stora kärlekens tid, där han kunde få lefva sitt romaneska klosterlif.
Nils Erdmann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
