- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
429

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ej minst viktig är härvid den ekonomiska sidan. Vi tänka därvid ej så
mycket därpå, att i de flesta fall elementarläraren ej kan föra det lefnadssätt,
som hans likar i bildning inom andra yrken. Den andliga bildningen bör
kunna i det hänseendet stålsätta mot nedslående jämförelser, och hans
lefnadskall är nog högt, för att entusiasmen för dess mål bör kunna skänka den inre
tillfredsställelse, som ej alltför mycket tarfvar af yttre komplement. Vi fästa
heller ingen hufvudvikt vid jämförelsen med andra tjänstemäns af staten
beviljade löneförmåner. Men det är en sida af den ekonomiska lärarefrågan, som
är af oerhörd betydelse för lärarens duglighet i sin verksamhet.

De sociala förhållandena, den långa studietiden och väl äfven i någon
mån sed och bruk i vårt land hafva länge orsakat, att den unge mannen, som
från våra universitet går ut i lifvet, vanligen medför en större skuldbörda, än
i andra länder hör till det vanliga. Flertalet af de nyblifne
elementarlärarne torde rent af hafva gjort så godt som hela sin universitetsvistelse på
lånta medel. Är då sedan den lön, läraren har att vänta ej större än enligt
nuvarande löneförhållanden, så blir följden den, att han i de flesta fall hela
eller nästan hela sitt lif måste förblifva en skuldsatt man.

Hvilken betydelse detta har för den personliga utvecklingen, därom göra
sig de fleste ingen föreställning. Men det vissa är, att det ekonomiska
beroendet alltid betager en man en högst väsentlig del af hans kraft och duglighet.
Stegras detta då, såsom åtminstone på lärarebanans första stadier är rätt
vanligt, rent af till ekonomiska bekymmer, till ängslande oro vid de periodiskt
återkommande ränte- och amorteringstiderna, så kan man ej gärna vänta, att
den mannen skall kunna röra sig i klassen med den sanne lärarens
maktmedvetna säkerhet, arbetsäggande frimodighet och lifvande goda lynne. Han sitter
där i stället som på nålar, skolarbetet måste åtminstone för tillfället blifva
honom en bisak, vid sidan af det ena viktiga — att utfinna en ny
vigilanskälla.

Må våra lärare gå miste om den förmögnes komfort; må de utestängas
från täflan i elegans med mången annan i och för sig ej högre samhällsklass.
Må vara, ehuru äfven i det hänseendet kanske elementarläraren kunde rikligare
erkännas sin lön värd. Men vill man, att han skall rätt duga i sitt kall, så
se på något sätt till, att han varder fri från sina skulder!

Om detta bör åstadkommas genom att lätta hans ekonomi under
studieåren eller genom att sedan öka hans aflöning, det må lemnas oafgjordt. Men
hvad man kunde göra för att minska antalet vänteår, innan han kommer till
en dräglig aflöning, det vore i detta hänseende mycket verksamt och därföre
önskvärdt. Det är visserligen sannt, lönebeloppets stigande med tjänsteåren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free