- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
424

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

424

BAKOM HÄREN.

lastas på särskilda kolonner, proviant- och furagekolonner, som röra sig på
ett visst afstånd från trupperna. Hos oss i Sverige antager man
vanligen, att soldaten eller hästen förutom dagens lifsmedel bär tre portioner
eller rationer, s. k. reservportioner eller -rationer, att en dags lifsmedel
föras på truppernas egna s. k. lifsmedelsvagnar, och att fyra dagars
lifsmedel föras på kolonnerna. De burna portionerna äro den yttersta reserven
och utgöras om möjligt af konserver, hvilka skrymma minst och bevaras bäst.

Dessa lifsmedel måste naturligtvis förnyas, i den mån de förbrukas^
och härför anlitas i första hand krigsortens tillgångar, åtminstone af de
artiklar, som den samma äger, såsom boskap, säd o. d. (vanligen få väl
trupperna själfva förse sig med hö), men en stor del måste dock
uppläggas i magasin, som följa hären på lämpligt afstånd.

De nyss nämnda proviant- och furagekolonnerna eller
lifsmedels-kolonnerna, såsom man ofta kallar dem med ett gemensamt namn, måste
vara själfständigt organiserade enheter. I Sverige har man tänkt sig
hvarje arméfördelning utrustad med fyra proviant- och lika många
furagekolonner, hvar och en framförande en dags proviant eller furage för hela
fördelningen (medföres icke hö, kunna hövagnarna förenas till
reserv-kolonner). Man gör sig lättast ett begrepp om dessa kolonners betydelse,
om man betänker, att de alla tillsamman med tillägg af en boskapskolonii
omfatta en personal af bortåt 1,200 man med något mera än 1,600 hästar
och 600 fordon. Och hvilken tjänst har väl denna personal att fullgöra?
Jo, han skall först och främst hålla hästar och fordon i godt stånd,
vidare lätt och säkert under alla tider på dygnet lasta kolonnerna, framföra
dessa äfven under svåra väderleksförhållanden, efter en kanske
ansträngande dagsmarsch i mindre delar uppsöka de olika truppafdelningarna>
hvart dessa än må hafva tagit vägen, för att aflemna lifsmedlen, sedan
kanske sammanföras midt i mörka natten för att marschera miltals
tillbaka till magasinen att lasta, och så fram igen till fördelningen, som
under tidén allt mera aflägsnat sig. Man måste väl erkänna, att härtill
fordras öfvadt och disciplineradt folk, allra helst som oordningar
ingenstädes så lätt uppstå som vid den af gammalt misskända »trossen».

Med insikt af trängens stora betydelse har man också i alla länder
på ett eller annat sätt organiserat särskilda trängtrupper.
Trängkompa-niet vid hvar och en af våra trängbataljoner är afsedt att uppsätta de
nämnda kolonnerna vid en arméfördelning. Vid dem, som ännu sakna
trängbataljon, måste trängen vid krigsutbrott skapas genom tillskott från
regementena, men då dessa icke hafva mycket att lemna ifrån sig, inses
lätt, att denna träng blir högst bristfällig, sammansatt af mest beväring
under för trängtjänsten alldeles främmande befäl, och gå trupperna
miste om mat, så blir felet sannerligen icke trängens.

Om magasinen icke kunna följa trupperna tillräckligt nära, måste
särskilda magasins- eller etappträngkolonner bildas för att framflytta de
behöfliga förråden.

Att hela detta invecklade underhållsmaskinen — vi hafva icke ens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free