Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 8
ÄNNU EN GÅNG POLEMIK OM VÅR TID.
hällsställning. Endast kärlekens nyfödelse alstrar ett broderskap, inom hvilket
förhållandena betraktas från rättvisans synpunkt.
Af vikt är att uppmärksamma och understöda tidens bästa riktningar
också därför, att det onda kraftigare motas genom ett lif i ädel verksamhet
än genom teoretiserande. Då, såsom nu är fallet, det onda ofta tager form af
negation, är det positivt goda särskildt af nöden.
Få tidens ädlaste rörelser, obeaktade och motverkade, resultatlöst utarbeta
sig och afrnattas, och blifva däremot de osunda befordrade och gynnade och
afsöndringen från statskroppen af gammal förbrukad materia afsiktligt hindrad^
då skall samhället förr eller senare angripas af obotlig sjukdom. Per Trygg
har förut antydt denna »öfverhängande fara».1)
Nu för tiden är modernt att vid bedömande af brott taga allt för mycket
hänsyn till arfsanlag, yttre förhållanden, förmildrande omständigheter m. m. och
på grund af dessa frikänna brottslingen från allt ansvar. Något litet af detta
öfverseende torde med fog kunna begäras för den anklagade brottslingen: vår tidy
tidsandan, som står inför allmänhetens domskrank och öfverhöljes med tillvitelser
af alla slag. Erkännes, han visar sig ofta som en bestialisk och slö ynkrygg, han har
många förbrytelser på sitt skuldregister, det vore orättfärdigt att frikänna honom.
Men allt detta medgifvet, kan dock honom till godo anföras flere förmildrande
omständigheter. Han har från sina förfäder ärft många lyten, som varit svåra att
öfvervinna. Han har haft mera frihet än någon af sina föregångare, men, som
vi veta, är friheten, ehuru ett lifsvilkor för hvarje väsen af högre rang — dock en
farlig gåfva; — ej ens alla änglar kunde rätt bruka den, — och fast ej eller
han kunnat det, har dock gåfvan gifvit upphof åt några af de vackraste
taflorna i hans lefnadsaibum. Skuggor och dagrar falla skarpare. Hans
frihetstid är jämförelsevis ny, han befinner sig ännu i dess slyngelålder; äfven detta
bör tagas i betraktande. Han har, stackars varelse, fått en svår uppgift, en
tung börda att bära på. Honom åligger att lyda, vörda och offra sig för
relativa sanningar, fast han ej mer som människor förr i världen kan eller får
tro dem vara absoluta. — Må orden ej misstydas som förnekelse af ali
absolut sanning! Honom är förelagd lösningen af problemet att frigöra sig från
de olycksförhållanden, som alltid visat sig åtfölja en gammal civilisation, och
hvilka fört många hans äldre bröder till förfall och vanhederlig död: en
missriktad kulturs förbannelser: stelnande samhällsformer, Öfverbefolkning, alltför
ojämn egendomsfördelning, förvekligande välmåga, förvildande nöd. Han
kommer ofta till korta med sin uppgift, stena honom ej därför! Än har han dock
icke tillgripit utvägen af ett stort, allmänt krig, och man bör hålla honom
*) Sv. Tidskr. häft. 5, 6, sid. 136.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
