- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
268

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268

italienskt familjelif.

de sorgliga följderna af de moral-upplösande nya idéerna, som tyvärr börjat
vinna insteg.

De nya idéerna ha emellertid börjat vinna insteg i detta som i andra
fall. Föredömet af förhållandena i den nya hufvudstaden har också varit
verksamt. Det är nu lättare än förr att få skiljas från de gamle, när man märker,
att man icke kan komma öfverens. Det är t. o. m. möjligt för en ung man,
som själf valt sin brud, eller för en flicka, som vet hvad hon vill, att få sätta
bo genast från början.

Att icke få sätta bo, när man gifter sig — kan väl någon nordisk kvinna
ens tänka sig det? Att bara flytta in i ett par rum i hans föräldrahem, icke
få rå om honom vid måltiderna, icke befatta sig med hushållet, annat än som
svärmors passopp, utan gå till dukadt bord i svärföräldrames matsal; icke ens
få rå sig själf i sina små rum, utan bara vara en af »husets kvinnor», skyldig
att deltaga i sysslorna om förmiddagarne och pratkretsen om kvällarne. Att
dagligen skola gå med svärmor på promenaden, när han ej har tid att gå
med, och i allt stort och smått vara underkastad svärmors makt och
myndighet! Lägg härtill, att hennes hemgift i vanliga fall icke ens betalas till hennes
man, utan till hennes svärfar, och att det icke är alltid som hon ens har egna
toalettpengar. Så länge utstyrseln räcker, behöfver hon dem ej; sedan får hon
i samråd med svärmodern skaffa sig det hon kan anses behöfva.

En liten interiör från ett hus, där jag var gäst, skall bättre än alla
allmänna beskrifningar bibringa en föreställning om, huru detta ter sig i praktiken.

Hela familjens öden, lif och lefnadsomständigheter äro för öfrigt
karakteristiska. Det var en förnäm adelsfamilj, fordom storpossessionater och egare
af sju millioner, numera fattiga. Det var samma historia som för så många
andra adelsfamiljer i Toscana; en samverkan af olyckliga omständigheter:
dåliga tider, kostbar, gammalmodig " förvaltning, som gick sönder i sina fogar,
därtill fåfänga, lättsinne och spelpassion hos mannen. Alla egendomarne hade
måst säljas undan för undan. De bodde nu på en gammal villa i en ödslig
trakt bland leråsarne söder om Siena.

Villan är ett af dessa stora, slätrappade toskanska komplex af
hvarjehanda byggnader, beläget på krönet af en kulle. Tillsammans med magasinet,
vagnboden, kyrkan, prästbostället med sina små terrasser, en upp och en i
minne, och stora pittoreska fikonträd, ser villan från slätten ut som ett helt
palats, på två sidor omgifvet af en koloni orappade stenhus, bostäder för folk
och fä.

Kring villan syns ej ett träd, utom prästens fikon. Blommor växa ej
heller i leran, men villan har en ståtlig terrass med vidsträckt utsikt, storslagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free