Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ÖO
filippik mot vår tid.
arbetare. Jämför härmed de engelska statsuniversitetens verksamhet för arbe-’
tarebildningen.
Äfven bildningsanstalterna för de högre samhällsklasserna synas mig
behäftade med svåra lyten. Man klagar,’ och väl ej utan skäl, öfver de nutida
svenskarnes bristande företagsamhet i det praktiska lifvet, i affärer -och
industriella företag, i jämförelse med utländingen. Men bära ej i hög grad härtill
våra allmänna läroverk skulden?
Den där erbjudna kostnadsfria undervisningen lockar äfven de
obemedlade. Oclt har så ynglingen väl kommit in i elementarläroverket, så anses
det vanligen såsom en hederssak att han, om möjligt, skall gå alla klasserna
igenom och till sist förvärfva sig »mogenhetsbetyget». Mogenhet till hvad?
Man glömmer att studentexamens ursprungliga betydelse är att bana tillträde
till universitetet, och att sålunda här ej är fråga om annat än mogenhet till
akademiska studier. För det praktiska lifvet — dit dock flertalet af våra
ny-blifna studenter nu för tiden söka sig — är sannerligen deras mogenhet ej
stor. Flertalet af dem kan ej utan lexikon skrifva ett vanligt affärsbref på
något af de utländska kulturspråk, som de dock i skolan studerat i åratal.
Flertalet har ej de nödtorftigaste insikter i geografi, som fordras af en
köpman. Och framför allt — de hafva, så att säga, vant sig att se med helt andra
ögon, än de som behöfvas i det praktiska lifvet. En viss abstraktionsförmåga
är visserligen uppöfvad hos dem, men i stället är den konkreta iakttagelsen
af fakta lemnad i sin linda, för att icke säga förkväfd. De äro dresserade att
inlära de största lexor, som innehålla resultatet af andras tankearbete, men
flertalets förmåga af eget själfständigt tänkande är vanligen helt ringa, liksom
ock deras tilltro till sin egen förmåga af initiativ. Det är mången, som vid
universiteten fått göra den erfarenheten, att man behöfver åratal för att arbeta
sig ifrån de i detta hänseende skadliga intellektuella följderna af skolstudierna.
När det nu emellertid just är såsom förberedelser till de akademiska studierna
som elementarläroverken närmast inrättats och de ofta därför så illa fylla sin
plats, huru skola de då duga såsom härdar för allmän medborgerlig bildning?
Ej heller den bildning, som våra universitet erbjuda, är, som den borde,
egnad att framkalla det saknade ideala draget i vår nutida nationalkarakter.
Det bedrifves vid dem mycket dugligt vetenskapligt arbete, kanske mera än
i någon föregående tid. Deras lärare stå i plikttrogen samvetsgrannhet helt
visst vida öfver flertalet af sina föregångare. Men ändå — fylla i våra dagar
universiteten, vårt folks högsta bildningshärdar, ej rätt en af sina förnämsta
uppgifter. Jag menar deras uppgift att uppfostra ungdomen, gifva de unge
ideala intryck för lifvet, väckelsen till bildande af deras lifsåskådningar. Hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
