Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249 ETT LIF I STRID FÖR FOLKENS FRIHET.
ningarne härtill kunna vara flera, de kunna vara hänsyn till ryska regeringen
och censuren; — hr K. halft klandrar Myhrberg därföre att han grep till
vapen mot Finlands herskare. Tvifvelsutan har han sina goda personliga skäl
att göra detta, men frånser man dessa, hvilka för oss lyckligtvis ej hafva
giltighet och betydelse, så må man besinna, att Myhrberg handlade icke sämre
mot sin suverän, än de upproriske polackarne gjorde. Han ställde sig i deras
led att dela deras Öden. En annan anledning kan vara, att Myhrberg, såsom
hr K. och vi själfva framhållit, var mycket förbehållsam rörande dessa
förhållanden. Om själfva hans deltagande i kriget känna vi därför föga eller intet.
Blott en sak. Vi känna oss hvarken af br K:s eller andra biografers 1)
argu-menter fullt öfvertygade därom, att Myhrberg icke var general Langermann,
ehuru vi på samma gång erkänna, att vi ingalunda understa oss påstå, att han
verkligen var denna. Men ätt en man med Myhrbergs karakter skulle hafva
en lång tid därefter tillställt en person, som det säges en gammal vapenbroder,
ett visitkort, på hvilket stod »General Langermann», om han icke i själfva
verket varit denne, förefaller oss högst osannolikt. Det skulle, äfven om det
varit ett oskyldigt skämt föranledt af allmänt gängse rykten, i alla fall kunnat
göra intrycket af ett tomt skryt, hvartill Myhrberg omöjligen kunnat göra sig
skyldig. Blotta skenet, blotta möjligheten af att tänka sig att man kunde i
denna handling inlägga en sådan betydelse, hvilket man ovilkorligen måste
göra, skulle för hans sinne hafva varit något oerhördt vidrigt. Äfven den
andra historien, att han klandrat polackarne därför, att de utnämnt så många
främlingar till högre befäl och därvid särskildt erinrat om »general
Langer-mann», detta med ett mystiskt småleende, syftar åt samma håll; och slutligen,
hvarföre iakttog Myhrberg en så fullständig tystnad rörande hela sitt deltagande
i polska kriget? Hvarföre, — om ej därföre att han där intagit en mer
framskjuten ställning än hans blygsamhet tillät honom att yppa? 2)
Som sagdt, om deltagandet i polska kriget känner man föga, och vi
vilja om denna mystiska sak icke uttala någon Öfvertygelse, icke ens någon
bestämd förmodan. Något mer känner man om hans egendomliga flykt, då
han som fånge skulle afföras till Sibirien. General Langermann försvann plöts-
Särdeles finska. — Hafva de rätt så ådagalägga de äfven att en af zardömets
farligaste motståndare ej varit — finne.
2) Mindre betydelse har det onekligen, att bland Myhrbergs kvarlåtenskap fanns ett
in-terfolieradt exemplar af en historia öfver det polska kriget, däri han genom noggranna
anteckningar gör beriktiganden och upplysande tillägg till allt som rör general Langermann, t. o.
m. beträffande motiven för de order denne utfärdade. Det är ju möjligt, att Myhrberg stått
generalen nära. Sammanställdt med det öfriga, blir detta dock en anmärkningsvärd omständighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
