Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
Il8 TEATER-REVY.
som det heter på regissörsspråket, och det vet jag ej. Äfven om man
kan tänka si^g ett sådant vidunder som denna Hedda tyckes mig vara i
första akten, en egoism, som vill gå upp i någon annan, en
njutningslystnad, som ej törs frossa, en feghet, som förenas med en nästan
diabolisk styrka, så fordrar man vissa förutsättningar,% en verkande orsak, en
rimlig utveckling och ett logiskt slut, allt saker, som lifvet, det må vara
aldrig sä vidunderligt, alltid gifver, men som jag förgäfves sökte i denna
framställning. Man sitter där med ëtt lönlöst, plågsamt »hvarföre?» i
tankarne och resultatet blir: »jag begriper inte ett dugg».
Jag inbillar mig, att måhända Hedda Tesman skulle vinna på att
framställas såsom hvarken mer eller mindre än i högsta möjliga grad
själfsvåldig, att hennes hjärtlösa repliker skulle sägas mera tanklöst och’
lättsinnigt hjärtlöst än afsiktligt elakt och bittert. Hon är den
fullständiga världsmänniskan, som dödat det personliga innehållet i sitt lif under
ytligt umgänge med andra, hennes intelligens har förnötts på
konversation, hennes känsla dödats under baldrottningens koketteri. Den
passerade skönheten, som ej kan få lefva på stor fot, ej kan få ridhäst och
betjänt, som gift sig med en »fackmänniska» för att bli försörjd, och
därföre måste afstå från beundrare, gåf nu och har tråkigt och visar
hjärtlöst sitt dåliga lynne för sin omgifning. Sedan kommer ju afunden öfver
det lilla innehållet i Theas lif till, äfvensom fruktan för att Lövborg skall
fördunkla Tesman, och först då kommer något af det ondas tragik med
i hennes karaktär. Jag ville därföre att rollen skulle talas mera »henkastet»
Sådan var emellertid ej fru Hwasser-Engelbrechts uppfattning, hon
var hela tiden lugn, kall, öfverlägsen. ’När hon talar är det efter mogen
öfverläggning, i ett för henne själf klart, hemligt, men för oss dunkelt
och obegripligt syfte. Mot slutet syntes mig rollen bättre stämma
öfverens med denna uppfattning, särskildt i scenerna med assessorn och
allra mest i hela sista akten. Kanske är denna jämna, dämpade ton,
denna flegma ej något, som ingår i fru Engelbrechts uppfattning af denna
roll, utan snarare en egenskap hos hennes egen konstnärsindividualitet;
den har spelat henne fula spratt förr, och nu senast i Björnssons »Maria
Stuart i Skottland».
BjöriTssons Maria är skön och skiftande som diamanten, som bryter
ljuset i tusen strålar octø färger hvarenda sekund. Fru Engelbrecht är
en mycket intelligent skådespelerska," som vanligen arbetar sig till en
riktig, konsekvent uppfattning af sina roller. Den hade hon äfven här,.
*men växlingarne, omkastningarne voro ej nog skarpa och framför allt ej
nog snabba. Fru Engelbrecht pauserar gärna och fyller ut pausen med
en begrundande mimik, i stället för att växla mellan böner och hotelser,
mellan kvinnans och drottningens vapen, i raskt tempo, oreflekteradt,
efter ögonblickets impulser. Emellertid var hennes framställning af stort
intresse, de stora utbrotten grepo ovilkorligen, och på det hela taget var
hon i konstnärligt afseende hufvudet högre än allt folket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
