- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
54

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två konstutställningar. Af E. G. F.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

TVÅ KONSTUTSTÄLLNINGAR, 54

som så många andra af sina medbröder lära sig se vår natur genom utländska
glasögon. Han såg den med sin egen unga oförvillade blick, och han återgaf
den enkelt och flärdfritt såsom hans väsen var. Det är denna omedelbarhet
och friskhet i uppfattningen, som så ovillkorligt hänför oss, då vi betrakta
Flodmans taflor. Men i vår glädje åt det sköna han frambragt blandar sig en
droppe af bitterhet, då vi tänka på, att han redan vid tjugufem års ålder
bortrycktes från en konstnärsbana som börjat så lofvande. Han ägde alla
förutsättningar att bli en mästare inom det svenska landskapsmåleriet. Det lilla
han fick utföra är nog att skaffa honom ett namn som ej skall glömmas. På
denna utställning ser man för första gången ett större antal af hans taflor,
skizzer och teckningar exponerade, alla lika många Öfvertygande bevis på
halten af hans ädla konstnärskap. I en ram utställas äfven de få etsningar han
utfört, af hvilka trenne redan äro kända för den konstintresserade allmänheten
från Föreningens för grafisk konst publikationer.

Samma lyckade expositionssätt som vid denna minnesutställning var äfven
använd vid den omedelbart föregående utställningen till förmån för svenska
konstnärernas byggnadsfond. Den omfattade arbeten af fyra våra yngre
konstnärer: Prins Eugen, Oskar Björck, Alf Wallander och Bruno Liljefors, och
hölls i konstföreningens f. d. lokal.

Då en minnesutställning så vidt möjligt bor innesluta arbeten från olika
perioder af en konstnärs lif, för att sålunda gifva en totalbild af hela hans
utveckling, så är det största intresset vid en lefvande konstnärs utställning, i
synnerhet då han ännu är stadd i sin fulla krafts utveckling, att se hans
senaste skapelser och sålunda få en öfverblick af det utvecklingsstadium, hvari han
for närvarande befinner sig. Detta är en sak, som de fyra ofvannämnde unga
konstnärerna hade iakttagit, och deras utställda arbeten tillhörde i regeln hvar
och ens senaste produktion.

Det ligger i sakens natur, att då en medlem af ett kungahus befattar sig
med konstnärlig produktion, allmänheten med särskildt intresse skall följa hans
eller hennes försök på "detta område; men det ligger ingalunda i sakens natur
att, såsom ofta nog är fallet, samma allmänhet skall behöfva rycka på axlarne
åt denna produktion och taga för afgjordt, att dess förtjänster äro mera
kungliga än konstnärliga. Visserligen är det nära till hands, att en furstlig målare
ofta endast blir en mer eller mindre skicklig dilettant; men att så icke alltid
är fallet, därpå lemnar just denna utställning tillfredsställande bevis.

Prins Eugens taflor: figurer och landskap i olja och pastell, ådagalägga
en omisskänneligt konstnärlig begåfning. Särskildt hans landskap Yisa> att han
äger en öppen blick för det pittoreska — denna afundsvärda gåfva, som så
mången konstnär med namn aldrig fått; att han besitter en god
naturiakttagelse och ett fint färgsinne. Ett par af hans små oljeskizzer, som äro
verkligt stämningsfulla, och en större duk (porträttlandskap) tyda på, att han f. n.
framför allt lyckas i återgifvandet af det stora landskapet med vidsträckta
lointainer och trots de små måtten kan gifva illusion af vidd och afstånd.

Oskar Björck, af hvilken som bekant Nationalmuseum redan förvarar två
flgurtaflor, uppträdde här uteslutande som porträttmålare. Jämför man, hur han
lyckats i de båda arterna af sin konst, måste man ovillkorligen gifva
företrädet åt den mera fria genren. Hans porträtt äro ännu något hårda, och ehuru
han i flere af dem på ett verkligt ypperligt sätt gifvit uttryck åt förebildens
personlighet, lyckas han dock ej alltid då det gäller anletets rent arkitektoniska
likhet. Ett drag som visar att vi ha en genremålare framför oss är, att han
gärna sätter in sina porträtt i en genreartad situation och omgifning — något
som ju också i hög grad bidrager att gifva en sann och verklig bild af
personen i fråga. Ett framstående konstverk af denna art är porträttet af konst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free