Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Universitet och studenter i Amerika. Strödda reseintryck af Nathan Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Universitet och studenter i Amerika.
Strödda reseintryck af Nathan Söderblom.
Af de mer än 350 läroanstalter, som inom Nordamerikas förenta stater
utlofva en undervisning högre än den statens bottenskola ger, kunna knappast
mer än ett tiotal göra anspråk på namnet universitet i vår mening. De öfriga
äro dels specialskolor, såsom teologiska seminarier eller medicinska institut,
dels lemna de inom ett vidsträcktare kunskapsområde, uteslutande undervisning
i mer eller mindre begränsade kurser utan plats för fri, vetenskaplig forskning.
Till den senare klassen höra en del institutioner i de östra staterna, som
ursprungligen anlagda på en bredare basis under årens lopp råkat in på en
slentrianmässig metod. »Här i östern ha’ vi blifvit för gamla», sade mig en
ung tidningsredaktör i New Haven, »vill ni se något af Amerika, måste ni
resa ut till västern.»
Därute växa »universitet» som svampar ur jorden. På den plats, som i
dag ej kan ge den resande skygd öfver natten, annonseras om få år tomter till
salu; och bland de härligheter, som prospektet har att bjuda på, befinner sig
sannolikt jämväl ett college med många studenter och i lärarekåren
vetenskapsmän af rang. En närmare undersökning visar måhända, att »studenterna» till
stor del ej trampat ut barnskorna, och att lärarne äro några unge män från
Yale eller Harvard, som efter slutad akademitid ett par år fungera såsom
»professorer» i västern under väntan på någon plats som tidningsmän eller
bokhållare. Men sådana exempel höra numer till undantagen. Västern är framtidens
land. Därute finnas för närvarande många institutioner, som ännu ej nått den
stadga och utveckling, som kan göra dem jämförliga med Europas och de
östra staternas stora universitet. Men de äga penningar tillfylles och, hvad
mer är, outtömliga fonder af lokalpatriotism och ungdomskraftig energi. Snart
skola de uthärda jämförelse med samtidens bästa bildningsanstalter. Det
tiotal, som vi betecknat såsom universitet i vår mening, är sålunda stadt i
hastig tillväxt.
Det sårade mig djupt, när jag träffade bildade amerikanare, som om
Upsala visste antingen intet eller ock endast, att där fanns en gammal dyrbar
bibelkodex. Att jag själf samtidigt sväfvade i djupaste okunnighet om allt,
hvad amerikanska högskolor hette, föll mig då ej i hågen.
Boston kallar sig Amerikas Athen. Det är tvifvelsutan, hvad än
Bostonbildningens belackare i fjärran västern påstå, Amerikas intelligentaste, lika väl
som dess mest europeiska stad. I Cambridge, en af Bostons förstäder, ligger
unionens äldsta och största universitet. Grundlagdt 1638 räknar Harvards
universitet för närvarande mer än 2100 studenter, 62 ordinarie professorer och en
hel del andre lärare. Longfellow och Lowell äro öfverallt kända namn, som
utgjort dess prydnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0025.html
