Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 OM LITERÅR EGANDERÅTT.
förbundsförsamlingens makt och myndighet, hvadan det förblef i
sitt gamla skick, tills förbundsrådet 1854 hemstälde till kantonerna
att ordna saken genom ett konkordat, som nu lär vara antaget af
de flesta förbundsmedlemmarne. Sedermera har man 1864, i trots
af de svårigheter, förbundsförfattningen lade i vägen, gått in på
Frankrikes ihärdiga och redan 1859 afsedermera förbundspresiden-
ten Paul Cérésole lifligt förordade yrkande om internationelt skydd,
hvarpå vidare, efter att isen sålunda brutits, liknande fördrag blif-
vit slutna med Belgien, Italien, Nordtyskland och Mainstaterne.
Härefter har nu ställningen blifvit den, att de kantoner, som ej
tillträdt förut nämda konkordat, väl skydda franske, belgiske m. fl.
utländske författares — men ej schweiziske medborgares literära
eganderätt! ")
II.
Sedan i Sverige lagstiftningen genom långliga tider fortfarit
att tiga rörande den literära eganderätten, och denna endast i pri-
vilegier funnit ett — naturligtvis ofullständigt och osäkert — skydd,
blef denna privilegii-praxis upphöjd till allmän grundsats genom
1752 års boktryckerireglemente, som förbjöd eftertryck af skrifter,
hvarå k. m:ts privilegium utfärdats, men på samma gång, genom
stadgandet om skydd för mindre’ skrifter, ändock de icke vore
privilegierade, gjorde ett undantag från regeln, hvilket kan anses
som begynnelsen till en brytning med det gamla systemet och ett
förebud om kommande bättre dagar och klokare lag.
Med det nya statsskicket i början af vårt århundrade kom också
omsider den länge fördröjda reformen. Tryckfrihetsförordningen af
9 Mars 1810 stadgade nämligen i 8 1, 8:0:
Hvarje skrift vare författarens eller dess lagliga rätts innehafvares
egendom. Hvilken som skrift trycker eller eftertrycker utan författarens
eller förläggarens skriftliga tillstånd, miste upplagan eller böte dess fulla
värde, målsegandens ensak.
+) Om dessa besynnerliga ställningar och förhållanden finnas när-
mare upplysningar i en afhandling, af professor A. Orelli: Revue du
droit international, 1873, s. 219, äfvensom i ett officielt tyskt memoran-
dum rörande den schweizisk-tyska konventionen af 1869, meddeladt hos
A. Koller: Archiv des norddeutschen Bundes und des Zollvereins, 1870,
8. 1088.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
