Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLÄGG. 487
herrar skola i slika reformsträfvanden öfverbjuda och undantränga hvar-
andra medelst införande af beständigt nya systemer. Men hvilket
bland dem skall skolläraren välja och antaga, läraren i en folk-
skola, i en småbarnsskola? Skola de välja språkläran A eller B
eller C 0. 8. v.2? Månne ej man skall blifva utsatt för den stora
olägenheten och villervallan, att inom samma härad, t. o. m. inom
samma soeken barnen i olika skolor läras att stafva sitt moders-
mål på olika sätt och att härutinnan införes en babylonisk för-
bistring och tillika ett slags inbördes krig. En lärjunge, som i
skolan A lärt stafva t. ex. Fälde, Stält med enkel, men Tiggde,
Släppte, Knappt med dubbel konsonant, får, då han, flyttad till
skolan B, stafvar på samma sätt, derför mottaga bannor och kråk-
näbbar. Den, som i skolan B lärt sig stafva t. ex. Bräckte,
Tyckt med dubbel konsonant, får i skolan C hålla till godo med
samma bestraffning derföre, att han ej enligt den konseqventare
konsonant-förenklingen stafvar Bräkte, Tykt, och än mer i sko-
lan D derföre, att han, enligt förra lärares föreskrifter stafvar t. ex.
Allt, Tunnt, Torrt, och icke Alt, Tunt, Tort; — och så på
mångfaldiga sätt och äfven i motsatt rigtning. Visserligen har och
bör en hvar författare hafva rättighet att i sina enskilda skrifter, äfven
i förslag till ortografiska reglor följa de åsigter, han pröfvar vara
bäst. Men månne detta bör gälla äfven för läro- och läseböcker,
beräknade för skolorna? Månne man bör i dessa införa ännu om-
tvistade och oafgjorda ortografiska förslag? Månno man ej bör
dermed vänta, tills striderna blifvit bland vetenskapsmännen ut-
kämpade och hos dem kommit till ett visst resultat, och först då
införa det vid de allmänna läroverken?
En reform som har för sig blott beqvämligheten, men
mot sig fonetiska och etymologiska grundsatser, ordskilnads-princi-
pen samt häfd och språklynne; — en reform, som tillika skall
försvåra vår ortografi och föranleda mycken villervalla, — att införa
en sådan förändring har sina stora betänkligheter. Reformer be-
höfvas, men torde böra föregås af noggranna och mångsidiga un-
dersökningar, och först efter moget betänkande införas. Tills detta
hunnit ske, torde för skrifter af officiel natur och för läroböcker
vara bäst att följa det hittills antagna stafningssättet. Dess fel och
inkonseqvenser skola föranleda mindrecsvårigheter och tadel än en
omogen och felaktig reform, hvilken dessutom blifver utsatt för
beständiga vexlingar.
Vår uppsats må slutas med följande lärorika och värdiga ord
af vår utmärktaste språkforskare Herr J. E. Rydqvist (Svenska
Språkets Lagar IV, 385, 395).
’<För egen del har jag aldrig varit svag för en utöfver behof-
vet sträckt dubbelskrifning af medljuden (jmfr I, XD); men det nu
gällande väl öfvertänkta systemet, endast i få punkter skiljaktigt
från det näst föregående, men mera följdrätt, är lättare att störa
än att ersätta; hvilket jag sjelf erfarit, som under en femtioårig
skriftställarebana hvälft många tankar i denna rigtning, men van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
