- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
486

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

486 TILLÅGG.

af en ny åsigt, som grundar sig blott på beqvämlighet? Månne
man skall förmå sig att skrifva: Den summan är tillsammans-
tigd? eller: De släpte honom ut ur rummet?

6:0) Om man nu vill för beqvämlighetens skull öfvergifva det
hittills antagna och på fonetiska och etymologiska skäl grundade
bruket, hvar vill man sedermera sätta gräns för hennes stegrade
anspråk, det ena efter det andra. Språkläran A säger: det liquida
Z skall lika litet som de liquida M och N fördubblas framför ver-
bala flexioner på DE, TE och TT, utan man bör skrifva t. ex.
Smälde, Stält med ett L; — men i andra fall t. ex. Bräckte,
Byggt, Släppte, Hvässt bör konsonanten fördubblas. — "Nej!
säger språkläran- B, <för konseqvensens skull böra också de staf-
vas med enkel konsonant t. ex. Bygde, Brygt, Knäpte, Kyst;
men det dubbla K, d v. s. CK bör dock bibehållas, t. ex. i
Ryckte, Knäckt.” — <<Nej!4 säger språkläran C, "man bör taga
steget fullt ut och stafva också dem med enkel konsonant, ehuru
man då får Bräkte i st. f. Bräckte; Rykte i st. f. Ryckte.
— Men", säger språkläran D, "hvarför ej vara fullt konseqvent
och utsträcka konsonant-förenklingen’ till flexionerna också af ro-
mina, och stafva neutrerna Alt, Knapt, Tort, och genitiverna
t. ex. Till fjels, Rätsbegrepp, Krops-gestalt med enkel
konsonant," — Slutligen kommer språkläran E och säger: "en
ärlig och grundlig konseqvens måste utsträcka konsonant-förenklin-
gen äfven till principal-formerna och med enkel konsonant stafva
också infinitiverna Bygga, Fälla och nominativerna Kropp, Rätt,
Fjell, All, och likaså partiklarna Att, Och, Till, Upp m. fl.
Beqvämlighets-skälet, det enda man har, gäller för alla dessa
ord lika väl som för flexionerna F ällde och Ställt!" Under det
sålunda mot de dubbla konsonanterna öppnade utrotningskriget
kunna dessa säga till hvarandra: hodie mihi, cras tibi. En bland
dessa reformatorer har dock erkänt, att man, för att utmärka vo-
kalens korthet ej har något annat medel än den efterföljande kon-
sonantens fördabbling. Hvarför då kasta bort den? Nödfallshjelp,
om man vill så anse den, är dock bättre än ingen hjelp. Dessutom,
ifall man öfvergifver vår hittills följda fasta och enkla grundsats,
näml. att stafva ordets flexioner efter ordets principalform, hvad blif-
vit följden? Jo! att denna vigtiga del af vår ortografi flyttas ut
på en lutande plan, på hvilken den icke skall finna någon fast
hållpunkt, utan halka från det ena förslaget till det andra. Man
har ju också redan sett exempel på nästan alla ofvanstående orto-
grafiska stadier. Det är betydelsefullt, att man efter den konse-
qventaste bland dessa läror skall slutligen stafva sig til fjäls ok
upåt vägarna. |

7:0) Den nu föreslagna konsonant-förenklingen skall medföra
en ökad mängd undantag och derigenom redan i sig sjelf försvåra
vår ortografi; detta också genom den föränderlighet i åsigter och
reglor, som det vexlaude subjektiva tycket hos olika språkläre-för-
fattare skall påbjuda. I föregående moment är antydt, huru dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free